Stockholms universitet rekommenderas få tre av regeringens strategiska forskningsstöd. Det är inom områden naturresurser, ekosystemtjänster samt biologisk mångfald, havsmiljöforskning och klimatmodeller. Forskare vid universitetet är även medsökande på fyra ansökningar från andra lärosäten som får stöd. Totalt får universitetet 88 miljoner extra per år.
Vilka nya metoder utvecklas för att upptäcka föroreningar i miljön samt för att analysera och bestämma dessa? Vilka tekniker kan utforska aerosoler och partiklar i atmosfären; utsläpp som vi vet har en fundamental betydelse för klimatet. Hur kan vi ta fram gröna och miljövänliga kemiska produkter?
Nya bostadsområden växer upp på sopberg som en lyckad anpassning till cyklonorsakade översvämningar i Nicaragua. Den senaste sårbarhetsdiskussion lyfter fram tredje världens låglänta kuststäder som alltmer utsatta för kraftiga regn orsakade av tropiska cykloner.
Hur får man politik, näringsliv och intressegrupper att samverka för att bevara naturen? - Man byter roll från miljömupp till modern ledare och ser till att skapa värde för både människa och natur.
Nya sökmotorn Growyn skänker vinsten till svenska och internationella miljöprojekt. Tjänsten, som är den första i sitt slag, är annonsfinansierad och intäkterna genereras via traditionella webbsökningar på growyn.com - ju fler som söker desto mer pengar till miljön.
Industriavfall och noggrant utvalda växter som till exempel den snabbväxande gräsväxten rörflen kan tillsammans bilda ett effektivt skydd mot läckage av tungmetaller då gruvavfall slutförvaras i stora depåer. Det visar Clara Neuschütz, botaniska institutionen vid Stockholms universitet i en avhandling som nyligen lades fram.
Internet kan användas som ett varningssystem för hotande ekologiska kriser. Det menar en grupp forskare från Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet, och University of East Anglia i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment.
En nyutkommen avhandling av Linda Ampel från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet har undersökt hur snabba klimatförändringar under den senaste istidsperioden påverkade ekosystem i ett område i kontinentala Europa.
Vad händer med jorden och djuren när polarisarna smälter? Vad gör man om isbrytaren man åker med fastnar, sitter man och väntar tills hjälp kommer? Varför forskar du just i Arktis, vore det inte skönare att åka någonstans där det är varmt? Vad kan vi göra här i Sverige för att hindra att isarna smälter?
Den 9-10 mars samlas företrädare för industri, miljörörelse, fackförbund och politik för att diskutera och utforma en strategi grundad i offentliga investeringar, gröna innovationer och nya arbetstillfällen.
Den invasiva kammaneten som har vänt upp och ner på marina ekosystem i bland annat Svarta havet har tidigare befarats kommit till Östersjön.
En gigantisk smutsbrun smog från olika eldnings- och förbränningsprocesser sveper in Indien och omkringliggande land och havsområden under vinterns torrperiod. Trots att detta sotfyllda bruna moln påverkar södra Asiens klimat lika mycket som koldioxid och orsakar en förtida död för hundratusentals människor årligen så har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna.
En liten strömming i Bottenviken är samma art som, och genetiskt väldigt lik, de större sillarna på västkusten och i Nordatlanten. Men det finns tecken på att arten är genetiskt anpassad till Östersjöns unika brackvattenmiljö.
Nätverk av små och till syntes obetydliga grönområden kan för många djurarter vara ett acceptabelt alternativ till större och sammanhängande grönområden, inte minst i urbana och exploaterade områden. Detta kan göra det möjligt att upprätthålla viktiga ekologiska funktioner även i utsatta områden. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.
En svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) fångades i slutet av juli utanför Karlskrona. Fyndet är det första i sitt slag i Sverige. Arten, som härstammar från Svarta havet och antagligen spridits till Östersjön via ballastvatten, har sedan 1990 funnits i Gdanskbukten, i södra Östersjön.
Samarbete inom naturen fungerar ofta som ett utbyte av varor och tjänster mellan två olika parter. I en artikel i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare vid Stockholms universitet studerat hur vissa fiskar på korallrev håller andra fiskar rena.
Förekomsten av vattenburna närsalter och föroreningar från land till hav kan vara större från de små kustnära områden, som inte systematiskt miljöövervakas, än från de stora, övervakade vattendragen. Situationen är särskilt tydlig i Sverige där en stor andel av befolkningen bor på just små kustnära områden.
Politiker har spelat en nyckelroll för de senaste årens ökning av Östersjöns torskbestånd, men miljöfaktorer är lika viktiga. Synergieffekter från dessa två faktorer har resulterat i en ökning som överstiger summan av båda delar.
Nu ökar möjligheterna att beräkna hur klimatet påverkas av mänskliga aktiviteter som transporter, kolkraftverk och industrier. Med den nya datorn, som idag invigs vid Stockholms universitet, kan forskarna öka antalet klimatsimuleringar och utöka dagens modeller för vårt framtida klimat.
Mätningar gjorda i september av forskare från Stockholms universitet visar att marktemperaturen i palsmyrar* i Tavvavuoma är mycket nära 0ºC. När permafrosten tinar kan kolet som finns lagrat i torven komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaserna metan och koldioxid - och ytterligare förstärka den globala uppvärmningen.