I somras publicerade forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap en artikel där de påvisade att brist på tiamin (vitamin B1) kunde förklara en ökad dödlighet bland fåglar i Östersjöområdet. Artikeln har nu fått ett internationellt pris som en av årets främsta artiklar.
En artrik bottenfauna gör att mer näring från sedimenterande algblomningar förs vidare upp i näringskedjan. Även främmande arter bidrar till ett effektivare upptag av näringsämnen. Detta innebär att mer näring blir tillgänglig för fisk istället för att brytas ned till närsalter (t.ex ammonium) av bakterier i sedimentet.
Nu inleds ett unikt, nytt europeiskt forskningssamarbete. Det grekiska företaget TEMES, Academy of Athens och Stockholms universitet ingår ett gemensamt strategiskt partnerskap där etableringen av forskningsobservatoriet Navarino Environmental Observatory (NEO) i Messina, Grekland, ingår.
Allt fler tecken tyder på att ekosystemen i havet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. I Östersjön väger sillgrisslornas ungar mindre, sälarna har blivit magrare och fisksamhället domineras av små, magra skarpsillar istället för stora rovfiskar som torsk.
Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, har fått 1,5 miljoner euro från European Research Council för att forska om bland annat ekonomisk utveckling och klimatfrågor.
För cirka 500 år sedan ändrades cirkulationen i atmosfären över Skandinavien. Detta ledde troligen till att mängden vinternederbörd ökade i norra Sverige under en period. Det visar en ny avhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Eller kanske du vill arbeta inom läkemedelsindustrin? Har du ett intresse för de snabbt växande material- och nanovetenskapliga områdena? Då ska du söka till Stockholms universitet för våren 2010. Kemi är ett starkt forskningsområde vid universitetet vilket innebär en utbildning som bygger på de senaste vetenskapliga rönen.
Vill du bli meteorolog, miljökonsult, eller klimatforskare? Då är det hög tid att söka till Stockholms universitet utbildningar för våren 2010. Vid Stockholms universitet finns 200 program och 1900 kurser - många av dem inom klimat och miljö, som också är ett starkt forskningsområde vid universitetet.
I en vetenskaplig artikel från 2008 kom Nobelpristagaren i kemi, Paul Crutzen, fram till att odling av biobränslen för att ersätta fossila bränslen kan öka, snarare än minska, den globala uppvärmningen. Slutsatsen, som byggde på en beräkning av hur mycket lustgas som frigörs från odlingsmarker och hamnar i atmosfären, skilde sig väsentligt från IPCCs uppskattning.
Nya strategier behövs för att mänskligheten ska kunna hantera de klimatförändringar och andra globala miljöhot som ligger framför oss i det 21:a århundradet.
I den nyligen utkomna boken "Global nedkylning" beskriver Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker vid Stockholms universitet, hur olika klimatförändringar genom tiderna har påverkat historien. Boken berör hur människor har hanterat klimatförändringar som de ställts inför och hur förändringar i klimatet påverkat livsvillkoren på olika håll på jorden under 10 000 år.
Den 1 juli invigdes en världsunik sillgrisslehylla på Stora Karlsö utanför Gotland. Anläggningen, som kan bli hem för 800 sillgrisslepar, ska ge ny kunskap om sillgrisslans biologi och om det många komplexa sambanden i Östersjöns ekosystem.
Stockholms universitet rekommenderas få tre av regeringens strategiska forskningsstöd. Det är inom områden naturresurser, ekosystemtjänster samt biologisk mångfald, havsmiljöforskning och klimatmodeller. Forskare vid universitetet är även medsökande på fyra ansökningar från andra lärosäten som får stöd. Totalt får universitetet 88 miljoner extra per år.
Vilka nya metoder utvecklas för att upptäcka föroreningar i miljön samt för att analysera och bestämma dessa? Vilka tekniker kan utforska aerosoler och partiklar i atmosfären; utsläpp som vi vet har en fundamental betydelse för klimatet. Hur kan vi ta fram gröna och miljövänliga kemiska produkter?
Nya bostadsområden växer upp på sopberg som en lyckad anpassning till cyklonorsakade översvämningar i Nicaragua. Den senaste sårbarhetsdiskussion lyfter fram tredje världens låglänta kuststäder som alltmer utsatta för kraftiga regn orsakade av tropiska cykloner.
Hur får man politik, näringsliv och intressegrupper att samverka för att bevara naturen? - Man byter roll från miljömupp till modern ledare och ser till att skapa värde för både människa och natur.
Nya sökmotorn Growyn skänker vinsten till svenska och internationella miljöprojekt. Tjänsten, som är den första i sitt slag, är annonsfinansierad och intäkterna genereras via traditionella webbsökningar på growyn.com - ju fler som söker desto mer pengar till miljön.
Industriavfall och noggrant utvalda växter som till exempel den snabbväxande gräsväxten rörflen kan tillsammans bilda ett effektivt skydd mot läckage av tungmetaller då gruvavfall slutförvaras i stora depåer. Det visar Clara Neuschütz, botaniska institutionen vid Stockholms universitet i en avhandling som nyligen lades fram.
Internet kan användas som ett varningssystem för hotande ekologiska kriser. Det menar en grupp forskare från Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet, och University of East Anglia i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment.
En nyutkommen avhandling av Linda Ampel från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet har undersökt hur snabba klimatförändringar under den senaste istidsperioden påverkade ekosystem i ett område i kontinentala Europa.