Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet. Det visar en ny doktorsavhandling i zoologi vid Stockholms universitet.
Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Vi behöver natur. För försörjning, för att minska miljöproblemen men också för lek och avkoppling. Men vi tänker sällan på att det är viktigt att naturen finns nära tillhands i vår vardag, även om vi bor i en stad. Med ökad inflyttning till städerna får stadsnaturen större betydelse. Ny avhandling utvärderar naturvården i de svenska städerna och vilka utmaningar vi står inför.
Planerna på en skidtunnel i Lida friluftsområde får både ris och ros i en ny studie som studenter vid Stockholms universitet har gjort. Studien pekar dock på att de positiva konsekvenserna på miljön överskuggar de negativa effekter som tunneln kan ge.
Genomförandet av Ullna Event Resorts planer på inomhusskidbacke och längdskidtunnel vid Ullnatippen kan få stora konsekvenser på miljön kring Ullnasjön. Detta visar en ny studie som studenter vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet gjort.
145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper.
Den katastrofala föroreningsolyckan i Ungern är varken ovanlig eller oväntad. En liknande händelse är också möjlig i Sverige. Dessutom sker i hela världen en kanske inte lika dramatisk men ändå kontinuerlig förorening av mark och vatten. Men enligt en ny rapport av forskare vid Stockholms universitet kan de farligaste utsläppen identifieras och förhindras.
Tibetanska platån är jordens största och högsta bergsområde med glaciärer vars smältvatten genom flera av Asiens största floder ger vattenförsörjning till mer än 1,3 miljarder människor. I en avhandling från Stockholms universitet visar Jakob Heyman att Tibets glaciärer har hållit sig relativt små och inte varit mycket större än idag över tiotusentals till hundratusentals år bakåt i tiden.
Ett neurotoxin som kopplats samman med ALS har upptäckts i ett flertal organismer i Östersjön och på västkusten. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Hur ska koldioxidavskiljning kunna bli billigare? Med hjälp av experiment och teori har forskare vid Stockholms universitet tagit fram porösa molekylsiktar, vars små poröppningar kan sikta molekyler, med hög selektivitet och kapacitet för koldioxidupptag.
Den kraftfulla växthusgasen metan släpps nu ut i atmosfären från ett område av de Östsibiriska grundhaven som motsvarar mer än fyra gånger Sveriges yta.
Att Östersjön måste tillfriskna är det svenska samhället överens om. Mål har satts upp för att minska tillförseln av näringsämnen och gifter. Men trots förbud mot flera giftiga ämnen i båtbottenfärger samlas höga halter av gifter i de uppsamlingsbassänger som finns under båttvättar. Det visar en studie gjord vid Stockholms universitet.
I somras publicerade forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap en artikel där de påvisade att brist på tiamin (vitamin B1) kunde förklara en ökad dödlighet bland fåglar i Östersjöområdet. Artikeln har nu fått ett internationellt pris som en av årets främsta artiklar.
En artrik bottenfauna gör att mer näring från sedimenterande algblomningar förs vidare upp i näringskedjan. Även främmande arter bidrar till ett effektivare upptag av näringsämnen. Detta innebär att mer näring blir tillgänglig för fisk istället för att brytas ned till närsalter (t.ex ammonium) av bakterier i sedimentet.
Nu inleds ett unikt, nytt europeiskt forskningssamarbete. Det grekiska företaget TEMES, Academy of Athens och Stockholms universitet ingår ett gemensamt strategiskt partnerskap där etableringen av forskningsobservatoriet Navarino Environmental Observatory (NEO) i Messina, Grekland, ingår.
Allt fler tecken tyder på att ekosystemen i havet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. I Östersjön väger sillgrisslornas ungar mindre, sälarna har blivit magrare och fisksamhället domineras av små, magra skarpsillar istället för stora rovfiskar som torsk.
Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, har fått 1,5 miljoner euro från European Research Council för att forska om bland annat ekonomisk utveckling och klimatfrågor.
För cirka 500 år sedan ändrades cirkulationen i atmosfären över Skandinavien. Detta ledde troligen till att mängden vinternederbörd ökade i norra Sverige under en period. Det visar en ny avhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Eller kanske du vill arbeta inom läkemedelsindustrin? Har du ett intresse för de snabbt växande material- och nanovetenskapliga områdena? Då ska du söka till Stockholms universitet för våren 2010. Kemi är ett starkt forskningsområde vid universitetet vilket innebär en utbildning som bygger på de senaste vetenskapliga rönen.
Vill du bli meteorolog, miljökonsult, eller klimatforskare? Då är det hög tid att söka till Stockholms universitet utbildningar för våren 2010. Vid Stockholms universitet finns 200 program och 1900 kurser - många av dem inom klimat och miljö, som också är ett starkt forskningsområde vid universitetet.