Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
I Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året tinar. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
Ett nytt storskaligt forskningsprogram kommer att analysera Östersjöns mikroorganismer, från giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och bakterier till olika typer av virus. Det sker genom att man för första gången identifierar alla mikroorganismers DNA med hjälp av kraftfulla sekvenserings- och bioinformatiska analysmetoder, så kallad metagenomanalys.
Det finns idag 145 000 registrerade kemikalier – som blir ännu fler när de omvandlas i naturen och i människor. Utmaningen är att hitta de kemikalier som är farliga. Den 5 juli arrangerar Stockholms universitet ett seminarium i Almedalen kring den internationella kemikaliseringen och hur den kan hanteras.
Fiskar som lever i närheten av oljeplattformar ute till havs är lika sjuka som fiskar som lever i närheten av föroreningskällor utmed kusten. Denna anmärkningsvärda upptäckt har gjorts av svenska och norska forskare som har undersökt hälsan hos kolja och torsk i Nordsjön och utanför Island.
Planeten jorden vs. mänskligheten: Mänskligheten står idag inför rätta i en fiktiv rättegång arrangerad vid Kungl. Vetenskapsakademien med en jury bestående av Nobelpristagare. Domen kommer att överlämnas till FNs högnivåpanel för global hållbar utveckling.
Utbredningen av arter i Östersjön styrs till stor del av miljöfaktorer som till exempel salthalt och ljustillgång. En ny avhandling visar att de olika miljöfaktorerna har olika betydelse för arters utbredning beroende på om man tittar på ett skärgårdsområde eller om man tittar på hela Östersjön.
Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.
Det allt varmare klimatet orsakar snabba skiften i arktiska ekosystem. Dessa är ofta kopplade till förändringar i permafrost och vattenförhållanden. Forskning visar dock på att bristande övervakning av permafrost- och vattenförändringarna tillsammans med de länkade ekosystemskiftena. Detta gör att man riskerar att missa viktig kunskap om de klimatrelaterade ekosystemsförändringarna.
Hos många dagfjärilar kan hanarna ses i intensiva slagsmål om revir. Vad som avgör vem som vinner har länge gäckat forskarna. En avhandling gjord vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet visar nu att det är hanarnas motivation som är avgörande för vem som utgår som segrare striden.
Effekterna av ett allt varmare Arktis kommer framför allt att märkas genom förändringar i vattnets kretslopp. I en ny studie vid Stockholms universitet ser forskare tecken på att vattnets kretslopp förändras, samtidigt som vattenövervakningen försämras i just de områden där klimatförändringarna väntas bli som störst.
Forskare från bland annat Stockholms universitet medverkar i en radioekologisk konferens med utgångspunkt från Tjernobylolyckan 1986. Under åren efter Tjernobyl har forskare lärt sig mycket om hur radioaktiva ämnen rör sig i miljön. Miljökonsekvenser efter en kärnkraftverksolycka är i högsta grad aktuellt efter jordbävningen i Japan.
Fintrådiga alger i Östersjön producerar på naturlig väg ämnen som påminner om bromerade flamskyddsmedel. Detta behandlas i en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.
Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet. Det visar en ny doktorsavhandling i zoologi vid Stockholms universitet.
Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Vi behöver natur. För försörjning, för att minska miljöproblemen men också för lek och avkoppling. Men vi tänker sällan på att det är viktigt att naturen finns nära tillhands i vår vardag, även om vi bor i en stad. Med ökad inflyttning till städerna får stadsnaturen större betydelse. Ny avhandling utvärderar naturvården i de svenska städerna och vilka utmaningar vi står inför.
Planerna på en skidtunnel i Lida friluftsområde får både ris och ros i en ny studie som studenter vid Stockholms universitet har gjort. Studien pekar dock på att de positiva konsekvenserna på miljön överskuggar de negativa effekter som tunneln kan ge.
Genomförandet av Ullna Event Resorts planer på inomhusskidbacke och längdskidtunnel vid Ullnatippen kan få stora konsekvenser på miljön kring Ullnasjön. Detta visar en ny studie som studenter vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet gjort.
145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper.