Fjärilar som slåss – motivationen avgör utgången

– Vanligtvis när två djur slåss eller mäter sig med varandra så är det den största eller starkaste som vinner. Men hos fjärilar verkar varken storlek, ålder eller energireserver ha någon större betydelse för vem som vinner striderna utan det är motivationen som avgör. Att individuell motivation kan påverka så mycket är ett helt nytt och spännande resultat, säger zoologen Martin Bergman som presenterar studien om fjärilarnas revirstrider i sin avhandling The evolution of territoriality in butterflies.

Om man rör sig ute i naturen under sommarhalvåret så kan man se att vissa fjärilar, som citronfjäril och aurorafjäril, är i ständigt rörelse och flyger över stora områden medan andra fjärilar, som nässelfjäril och påfågelöga, är mycket lokaltrogna och spenderar mesta tiden sittande på en särskild utkikspunkt. Detta är två olika strategier för en fjärilshane att finna en partner att antingen flyga runt och leta eller att sitta stilla och spana. Hos de arter som använder sig av en stillsittande strategi är hanarna ofta revirhävdande och jagar bort andra hanar från platsen.

– Vi har studerat beteendet hos kvickgräsfjärilen där hanarna etablerar revir i stora solfläckar i skogsmark. Hanarna sitter på marken i solfläckar och spanar efter honor som flyger förbi. Solfläckarna försvaras mot inkräktande via utdragna flygdueller. Flygduellerna, där hanarna cirkulerar runt varandra, kan hålla på i upp till 90 minuter. Vinnaren får tillgång till solfläcken som belöning medan förloraren tvingas söka vidare efter en annan lämplig solfläck, säger Martin Bergman. 

En hane som vaktar en bra solfläck har större chans att upptäcka honor som flyger förbi och därmed en större chans att få para sig. Att solfläckarna fungerar som mötesplats för hanar och honor har man länge trott men det har tidigare inte kunnat påvisas, mycket därför att många fjärilshonor parar sig endast en gång i sitt liv och oftast nästan omedelbart efter kläckningen.

- För att kunna undersöka fjärilarnas revirstrider har vi fött upp fjärilslarver i fångenskap för att sedan släppa ut de vuxna fjärilarna i stora burar på Stockholms Universitets forskningsstation vid Tovetorp. Där har vi kunnat observera fjärilarnas beteenden under i stort sett naturliga förhållanden, säger Martin Bergman.  

För mer information kontakta gärna:
Martin Bergman, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet
Tel. 08-16 15 60, mobil 073-624 02 16
e-post: martin.bergman@zoologi.su.se