Film om kommande Arktisexpeditionen
SWERUS-C3 är namnet på 2014 års forskningsexpedition till Arktis. Här kan du se en film där epeditionsledarna Örjan Gustavsson och Martin Jakobsson berättar om expeditionen och forskningen.
SWERUS-C3 är namnet på 2014 års forskningsexpedition till Arktis. Här kan du se en film där epeditionsledarna Örjan Gustavsson och Martin Jakobsson berättar om expeditionen och forskningen.
Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
Ben Halpern kommer till Stockholm den 12-16 maj för att tillsammans med forskare vid Stockholms universitet ta fram ett Baltic Health Index, för bedömning av Östersjöns tillstånd. Ben Halpern som är verksam vid UC Santa Barbara, har tillsammans med sitt team utvecklat Ocean Health Index, ett verktyg för bedömning av världshavens hälsa.
Handen på hjärtat: hur gör du när du handlar? Får de miljö- eller Fairtrade-märkta varorna stå kvar i hyllan trots att du egentligen tycker att miljöfrågorna är viktiga? Studier visar att det finns ett gap mellan attityd och handling. Henric Barkman vid Stockholms universitet har undersökt hur man kan överbrygga dessa gap och uppmuntra till hållbar konsumtion.
De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.
Två forskare vidStockholms universitet är mäktigast i miljösverige enligt tidningen Miljöaktuellt. Nummer ett är Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet. Nummer två är Johan Rockström, föreståndare för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.
En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.
Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.
Foto: Jerker Lokrantz/Azote
I
ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att
förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är
viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet
presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid
Stockholms universitet bjudits in för pr
Idag, tisdag den 5 november, besöker USA:s Sverigeambassadör Mark Brzezinski Stockholms universitet för att öppna en konferens där studenter från 17 svenska lärosäten ska simulera FN:s kommande klimatförhandlingar i Warsawa.
Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.
Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.
Koncentrationer av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) i levern hos uttrar från Sverige har stadigt ökat under de senaste 40 åren, trots minskade PFAA-utsläpp, visar en ny studie som publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan. Den uppåtgående trenden är av ”stor oro för den skandinaviska utterpopulationen”, skriver forskarna.
Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.
Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?
Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.