Stockholms universitet blir miljöcertifierat
Det är nu klart att Stockholms universitet blir miljöcertifierat. Certifieringen innebär att universitetet löpande arbetar proaktivt med miljöfrågorna för att ständigt förbättra sitt miljöarbete.
Ämnen: Miljö, energi
-
-
Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
-
Populationsmodellering – framtiden för miljöriskbedömning
Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.
-
Ny webbplats – Miljöläget längs Svealands kust
Svealandskusten är en tätt befolkad region, viktig för många och berömd i världen för sin unika skärgård. Intresset för miljötillståndet är stort, men det är ofta svårt att hitta information om hur kustmiljöerna mår eller att få reda på vilka undersökningar som är på gång eller har gjorts.
-
Ett hållbart båtliv – även på land
Både båtägare, båtklubbar och fastighetsägare behöver hitta strategier för att båtar ska kunna skötas om på ett hållbart sätt. Det tydliggör en ny rapport som utrett ansvarsfrågorna för vilka regler som gäller för både båtklubbar och markägare. För att förhindra negativa effekter på både människors hälsa och miljö behövs tydligare regler för hur båtverksamheten på land bör utföras.
-
Film om kommande Arktisexpeditionen
SWERUS-C3 är namnet på 2014 års forskningsexpedition till Arktis. Här kan du se en film där epeditionsledarna Örjan Gustavsson och Martin Jakobsson berättar om expeditionen och forskningen.
-
Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur
Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
-
Amerikansk professor till Stockholm för att bedöma Östersjöns tillstånd
Ben Halpern kommer till Stockholm den 12-16 maj för att tillsammans med forskare vid Stockholms universitet ta fram ett Baltic Health Index, för bedömning av Östersjöns tillstånd. Ben Halpern som är verksam vid UC Santa Barbara, har tillsammans med sitt team utvecklat Ocean Health Index, ett verktyg för bedömning av världshavens hälsa.
-
Leva som vi lär: Om hållbar konsumtion
Handen på hjärtat: hur gör du när du handlar? Får de miljö- eller Fairtrade-märkta varorna stå kvar i hyllan trots att du egentligen tycker att miljöfrågorna är viktiga? Studier visar att det finns ett gap mellan attityd och handling. Henric Barkman vid Stockholms universitet har undersökt hur man kan överbrygga dessa gap och uppmuntra till hållbar konsumtion.
-
Forskare som kan kommentera IPCC-rapporten
De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.
-
Johan Kuylenstierna – mäktigast i miljösverige
Två forskare vidStockholms universitet är mäktigast i miljösverige enligt tidningen Miljöaktuellt. Nummer ett är Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet. Nummer två är Johan Rockström, föreståndare för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
-
Samverkan kan skydda utsatta arter
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
-
Bottentrålning frigör gifter
Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.
-
Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet
En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.
-
Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden
Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.
-
Vetenskap och kommunikation ska sätta Östersjön på agendan
Foto: Jerker Lokrantz/Azote
I ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid Stockholms universitet bjudits in för pr -
USA:s Sverigeambassadör möter klimatengagerade studenter
Idag, tisdag den 5 november, besöker USA:s Sverigeambassadör Mark Brzezinski Stockholms universitet för att öppna en konferens där studenter från 17 svenska lärosäten ska simulera FN:s kommande klimatförhandlingar i Warsawa.
-
Aminer – den saknade länken för bildning av nya atmosfäriska aerosolpartiklar
Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.
-
IPCC-symposium hedrar Bert Bolin
Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.
-
Halterna av fluorerade miljögifter i svenska uttrar ökar
Koncentrationer av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) i levern hos uttrar från Sverige har stadigt ökat under de senaste 40 åren, trots minskade PFAA-utsläpp, visar en ny studie som publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan. Den uppåtgående trenden är av ”stor oro för den skandinaviska utterpopulationen”, skriver forskarna.
Visa mer
Loading...