Stockholmarnas historiska avloppsutsläpp påverkar inte längre vattenkvaliteten i innerskärgården. Stora mängder övergödande ämnen, främst fosfor, ansamlades under 1900-talet på havsbottnarna nära staden. Därifrån har fosforn läckt tillbaka till vattnet, och bidragit till övergödning, algblomningar och syrebrist. Ny forskning från Stockholms universitet visar att dessa lager nu är borta.
Att öka mängden skog i utvecklingsländer med syfte att motverka klimatförändringarna har inte enbart positiva effekter, visar en ny studie som Stockholms universitet genomfört i södra Etiopien. Det kan också innebära ett hot mot biodiversiteten och alpina växters överlevnad.
En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.
Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever ett år längre idag än för 25 år sedan. Detta tack vare att halterna av luftföroreningar från vägtrafik, har minskat. Det visar en ny studie publicerad i diskussionsforumet i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics av forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).
Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.
Med anledning av Världsvattendagen 22 mars, dricksvattensituationen i Kapstaden och den förväntade debatten om grundvattennivåer i Sverige under sommarhalvåret har Stockholms universitet satt samman en lista med experter som kan svara på frågor om tillgång till dricksvatten.
Ozonskiktet, som skyddar oss från skadlig ultraviolett strålning, återhämtar sig vid polerna. Men oväntade minskningar i andra delar av atmosfären kan förhindra att ozonlagret återhämtar sig på lägre breddgrader, där det finns fler människor.
Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.
Skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskarna tidigare antagit. Det är främst skogarnas förmåga att lagra koldioxid som minskar när människor brukar dem eller låter djur beta i dem, och detta gäller normalt skogsbruk och inte bara avskogning. Det visas i en studie som publiceras i Nature.
Idag kom besked om vilka unga framstående forskare som får årets Wallenberg Academy Fellows. Av 24 nu utnämnda Fellows kommer sju att vara verksamma vid Stockholms universitet, vilket gör universitetet till det lärosäte som i år beviljats flest Wallenberg Academy Fellows.
”Hur borde det vara?”. Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.
I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie som letts av forskare från Stockholms universitet.
Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan, en situation som kan uppstå igen på grund av varmare havsvatten som når fram till isfronten. Nya rön presenteras idag i Nature av forskare från Stockholms universitet, Cambridge University och British Antarctic Survey.
Mjukbottenmusslor och maskar ökar frisättningen av metangas upp till åtta gånger mer jämfört med havsbottnar utan djur visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet och Cardiff University.
Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.
När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.
Samhällets förmåga att lösa miljöproblem är starkt kopplad till hur olika privata och offentliga aktörer samverkar och hur de nätverk som då skapas ser ut. Det visar en ny studie från Stockholm Resilience Centre som publiceras i tidskriften Science.
Den 20–23 augusti är Stockholms Resilience Centre (SRC) värd för den fjärde internationella resilienskonferensen, med fokus på globala utmaningar och möjligheter för hållbar utveckling.
Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Observationer från perioder med varmare klimat visar på variationer i El Niño som klimatmodellerna inte kan återskapa. Med hänsyn tagen till ett grönskande Sahara med buskar och mindre damm ger modellerna bättre resultat. Det har forskare vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet visat i en studie, nyligen publicerad i Nature Communications.
