Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Torka slår först mot vattendragen, sedan jordbruket

    Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader. Det visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet.

  • Ny studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan

    I en ny studie som publiceras i Nature Ecology and Evolution den 13 augusti har forskare vid Stockholm Resilience Centre / Stockholms universitet studerat hur illegalt och ohållbart fiske till havs och skogsavverkning i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.

  • Kebnekaises nordtopp nu högre än Sydtoppen

    Söndagen den 5 augusti 2018 mättes Kebnekaises sydtopp och befanns vara 2096,5 meter över havet, 0,3 meter lägre än Nordtoppens 2096,8. Att Sydtoppen, som består av snötäckt glaciär, sjunker på grund av det varmare klimatet och skulle komma att understiga Nordtoppens höjd har forskare förutspått sedan länge. Nordtoppens högsta punkt består av berg och är stabil.

  • Kebnekaises sydtopp blir lägre än nordtoppen i augusti

    Den årliga mätningen av forskare från Stockholms universitet visar att Kebnekaises sydtopp inom en väldigt snar framtid inte längre kommer att vara Sveriges högsta punkt. Prognosen är att sydtoppen från den 1 augusti kommer att vara lägre än Nordtoppen.

  • Tre år mellan stora algblomningar – forskarna undrar varför

    Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.

  • Experter inför valet

    Här har vi samlat forskare inom några av väljarna viktigaste frågor inför valet: migration/integration, skola/utbildning och klimat. Vi har även en lista med forskare som kan kommentera valrörelsen, utspel och partipolitik, och som kan svara på frågor om demokrati, rösträtt och svensk politik.

  • Arktisexpedition studerar molnens roll för klimatet

    Hur hänger livet i havet och isen ihop med hur moln bildas i Arktis? Och hur kan detta påverka klimatet? Det är temat för en forskningsexpedition till Arktis med den svenska isbrytaren Oden i sommar. Stockholms universitet leder forskningen ombord.

  • Slut på stockholmarnas gamla synder

    Stockholmarnas historiska avloppsutsläpp påverkar inte längre vattenkvaliteten i innerskärgården. Stora mängder övergödande ämnen, främst fosfor, ansamlades under 1900-talet på havsbottnarna nära staden. Därifrån har fosforn läckt tillbaka till vattnet, och bidragit till övergödning, algblomningar och syrebrist. Ny forskning från Stockholms universitet visar att dessa lager nu är borta.

  • Mossa som kan rena dricksvatten från arsenik upptäckt

    En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.

  • Renare luft har ökat medellivslängden med upp till 1 år

    Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever ett år längre idag än för 25 år sedan. Detta tack vare att halterna av luftföroreningar från vägtrafik, har minskat. Det visar en ny studie publicerad i diskussionsforumet i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics av forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).

  • Sjögräsängar på västkusten är ovanligt bra på att lagra koldioxid

    Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.

  • Expertlista om tillgång till dricksvatten

    Med anledning av Världsvattendagen 22 mars, dricksvattensituationen i Kapstaden och den förväntade debatten om grundvattennivåer i Sverige under sommarhalvåret har Stockholms universitet satt samman en lista med experter som kan svara på frågor om tillgång till dricksvatten.

  • Ozonskiktet återhämtar sig inte på våra breddgrader

    Ozonskiktet, som skyddar oss från skadlig ultraviolett strålning, återhämtar sig vid polerna. Men oväntade minskningar i andra delar av atmosfären kan förhindra att ozonlagret återhämtar sig på lägre breddgrader, där det finns fler människor.

  • Här kan växter gömma sig från ett varmare klimat i skogen

    Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.

  • Människans bruk av mark påverkar klimatet mycket mer än vad man trott

    Skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskarna tidigare antagit. Det är främst skogarnas förmåga att lagra koldioxid som minskar när människor brukar dem eller låter djur beta i dem, och detta gäller normalt skogsbruk och inte bara avskogning. Det visas i en studie som publiceras i Nature.

  • Sju Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet

    Idag kom besked om vilka unga framstående forskare som får årets Wallenberg Academy Fellows. Av 24 nu utnämnda Fellows kommer sju att vara verksamma vid Stockholms universitet, vilket gör universitetet till det lärosäte som i år beviljats flest Wallenberg Academy Fellows.

Visa mer