Under Hållbarhetsforum 29-30 oktober visar några av universitetets mest framstående forskare på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Journalister som vill delta, eller intervjua någon företrädare för Stockholms universitet eller paneldeltagare i samband med Hållbarhetsforum, är välkomna att kontakta Stefan Nyman, på stefan.nyman@su.se alternativt press@su.se.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.
Hållbarhetsforum 29-30 oktober är kanske Sveriges mest kvalificerade mötesplats för hållbarhetsfrågor. Några av universitetets mest framstående forskare visar på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Stockholms universitet välkomnar lite extra lärare på grund- och gymnasieskolan som önskar vidareutbilda sig i hållbarhetsfrågor.
I kväll lämnar den tyska isbrytaren Polarstern Tromsö med kurs på Arktis. Fartyget ska frysa fast i isen och under ett års tid driva förbi Nordpolen i den största Arktisexpeditionen någonsin. En av forskarna är Pauline Snoeijis Leijonmalm vid Stockholms universitet som ska kartlägga djurlivet vid isen.
Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.
Den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp genomfördes den 3 september av forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet. Höjden på Sydtoppen var 2095,6 meter, det vill säga 1,2 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter.
I en guidad tur genom Stockholm kan alla ta del av historiska klimatavtryck, framtida stadsutmaningar och vetenskapsbaserade lösningar till klimatkrisen.
För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.
När dörrarna till konsthallen Accelerator öppnas för första gången möts publiken av lokaler helt tomma på objekt men ändå fulla av konst. Konstnären Tino Sehgals verk This progress uppstår i mötet mellan besökarna och de medverkande personer som befinner sig i utställningssalarna.
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varmare klimatperioder. Samtidigt faller de nutida trenderna i sommartorka hittills inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer. Det visar en ny artikel publicerad av en internationell forskargrupp som studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa.
Den 5 augusti påbörjar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen ska främst undersöka kopplingen mellan klimatförändringar och glaciärer men arkeologer finns även med för att studera hur Grönland koloniserats.
Mängden potentiellt skadliga kemikalier i vår miljö skulle kunna reduceras kraftigt om industrin använde dem enbart när det verkligen var nödvändigt. Det är slutsatsen i en vetenskaplig artikel av forskare vid Stockholms universitet. För att underlätta för både konsumenter och producenter att minska användningen av onödiga kemikalier lanserar man ett ramverk för ”nödvändig användning”.
För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.
Klimatpåverkan från tinande permafrost kan fördubblas till följd av landskapsförändringar som hittills inte finns med i klimatmodellerna. En grupp av internationella forskare, från bland annat Stockholms universitet, beskriver klimateffekter som ytterligare försvårar målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Studien publiceras nu i Nature.
Med den nya, tvärvetenskapliga kursen ”Att motverka klimatförändringarna” som startar i höst vill Stockholms universitet bidra till lösningar på klimatkrisen. Kursen är öppen för studenter från alla ämnesområden.
De pågående klimatförändringarna gör det svårare att förutspå vissa aspekter av vädret, visar en ny studie från Stockholms universitet. Studien gäller väderprognoser på 3–10 dagars sikt i norra hemisfären och störst osäkerhet uppstår när det gäller förmågan att förutspå regnmängder under sommarhalvåret, något som kan få stor betydelse för beredskapen inför översvämningar.
Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.
Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3°C varmare. Det visar en studie i Nature Communications, som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost.
Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå efterföljs inte i skyddade områden i Östersjön. Det visar forskare vid Stockholms, Göteborgs och Luleå tekniska universitet i en artikel i Conservation Biology. Det är allvarligt, menar forskarna, eftersom arterna i Östersjön har unik dna som är viktig att bevara.
