Hållbarhetsforum 22 april. Ledande forskares syn på denna, gamla och framtida kriser. Tema: "Från kris till hållbar samhällsutveckling". För intervjuer: press@su.se. Rubriker bl a Kriser, krishantering och samhällsförändring What is a societal crisis? Kriser och samhällsförändring i ett historiskt perspektiv Beslutsfattande under kris En tid av kriser – en tid av möjligheter
Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.
Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.
Hur påverkas årets jul av coronapandemin? Vad krävs för att vi ska följa rekommendationerna? Blir det traditionell julmat eller passar vi på att bryta mot traditionerna? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinter. Här är en lista på några av våra experter.
Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i
Forskning på sediment från Arktiska oceanens botten visar att permafrost tinade när klimatet blev varmare i slutet av förra istiden. Resultaten varnar för vad som kan hända i en nära framtid. Några få grader varmare i Arktis kan leda till en mycket stor upptining av permafrost, erosion av kusterna och utsläpp av växthusgaser.
En ny studie från Stockholms universitet, Islands universitet och Bleking Tekniska högskola visar brist på global fosfor, en central ingrediens i konstgödsel, senast 2045. Livsmedelsförsörjningen riskerar att påverkas som mest i Latinamerika, södra Asien och Afrika söder om Sahara, områden med stor befolkning och ökande efterfrågan på konstgödsel.
Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
En ny metod för att återvinna gamla batterier kan ge bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier (NiMH). Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Virtuella rundvandringar, cybermöten med forskare, digitala aktiviteter och livesända föreläsningar. Det är en del av innehållet när årets Klimatfestival blir digital.
För att bevara växt- och djurarter måste vi inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.
När klimatförhandlingarna i Madrid går mot sitt slut uppmanar en grupp ledande forskare, bland annat från Stockholms universitet, världens länder att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C.
Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit till en stor shoppingdag. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteende.
Myggnät avsedda för att stoppa malariamyggor används istället för fiske och kan förstöra tropiska kustekosystem. I en ny studie visar forskarna att merparten av de fiskar som fångas i myggnäten är mindre än ett finger i storlek.
Meteorologiska institutionen, Bolincentret för klimatforskning och Internationella meteorologiska institutet vid Stockholms universitet bjuder tillsammans med SMHI och Svenska Metereologiska sällskapet in till en presentation av IPCC:s nya rapport The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate. Tid: Måndag 28 oktober 2019, 13.00 – 17.00
