Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt

    Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.

  • Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet

    Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster. marina reservat

  • Människors aktiviteter hotar större delen av renbeteslandet

    Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.

  • Supergen som styr pollination kartlagd

    Att pollineringen fungerar är viktigt för hela ekosystemet. Nu har forskare löst det över hundraåriga mysteriet med en supergen som medför en effektiv korspollination hos blommor. Det visade sig att supergenen som orsakar längdvariation i hanliga och honliga reproduktionsorgan själv varierar i längd. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C

    Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat riskerar att överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholm Resilicen Centre vid Stockholms universitet, publicerad i Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.

  • Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

    Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

  • Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

    Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

  • Svårare än väntat för glaciärer att återhämta sig från klimatuppvärmningen

    Istungor är flytande förlängningar av glaciärer. Om Grönlands näst största flytande istunga bryts upp kan den sannolikt inte återhämta sig om inte jordens framtida klimat blir avsevärt kallare. Detta är resultaten av en ny studie, publicerad i Nature Communications. Inkluderar videomaterial anpassat till medieanvändning.

  • Ny forskning visar vägen mot en grön omställning av den kemiska industrin

    Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på en koppar-zink-katalysator när koldioxid reduceras till metanol, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. En bättre kunskap om katalysprocessen och möjligheten att hitta ännu effektivare material öppnar dörren för en grön omställning inom den kemiska industrin.

  • Konferens lyfter akademins roll i övergången till ett hållbart samhälle

    Den 1 juni, i samband med 50-årsjubiléet av FN:s första miljökonferens, arrangerar Karolinska Institutet, KTH, Stockholm Environment Institute och Stockholms universitet en endagskonferens. Huvudfokus är hur akademin genom forskning och högre utbildning bidrar till omställningen för en mer hållbar utveckling.

  • Första fisken fångad i Centralarktis

    Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.

  • Global studie av läkemedelsrester i vattendrag

    I en internationell studie har forskare jämfört förekomsten av läkemedel på olika håll i världen. Studien visar potentiellt farliga nivåer av läkemedelsrester på drygt en fjärdedel av de undersökta platserna. Fyrisån i Uppsala tillhör de platser som undersökts.

  • De PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk

    Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.

  • Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet 2021

    Blir det en traditionell jul i år eller ännu en jul på distans? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften när vi går in i nästa fas av pandemin? Och vad ska man tänka på för att få till ett hållbart julbord? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul och nyår. Här är en lista på några av våra experter.

  • Så ska Östersjön räddas – forskare kommer med viktiga underlag

    Att rädda Östersjön är ett gemensamt arbete. Genom samarbetsorganisationen Helcom är många länder, myndigheter, forskare och experter runt Östersjön inblandade. Imorgon signeras en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas ministrar.

  • Hitta experten: Skogsforskning vid Stockholms universitet

    Skogen är ständigt aktuell och ett viktigt område inom forskningen, bland annat för att hitta framtidens lösningar för material, mat och bränsle, men också när det gäller frågor om äganderätt och ekonomiska strukturer, nu och historiskt. Är du journalist och letar efter någon som kan kommentera eller förklara frågor som rör skogen? Välkommen att kontakta någon av Stockholms universitets experter.

  • Sommar 2021 – Experter vid Stockholms universitet

    Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.

  • Varmare klimat kan orsaka infertilitet

    En ny studie varnar för att infertilitet hos hannar, orsakad av värme, kan göra att arter försvinner på grund av klimatförändringar vid lägre temperaturer än tidigare beräknat.

Visa mer