Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet

    Hur får man till ett hållbart julbord? Vad händer med julhandeln när plånboken är tom? Och vad gör djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.

  • Hitta experten: Klimatkonferensen COP29 och klimatforskning

    Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Från Stockholms universitet finns forskare på plats på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku 11–22 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om olika aspekter på klimatfrågor.

  • Ett steg närmare en metod att förutspå jordbävningar

    Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.

  • Rekordstor minskning av svenska glaciärer

    De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.

  • Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden

    Jetströmmar är vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

  • Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet

    Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.

  • Kraftig avsmältning på Kebnekaises sydtopp

    Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.

  • Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

    Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

  • Förhistoriska pilskaft smälter fram i svenska Sápmi

    De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.

  • Ny forskning om jäst kan revolutionera smak på lageröl

    Lager är världens mest konsumerade ölsort trots att variationen i smaker och aromer är starkt begränsad. Anledningen är att jäststammarna som används för att brygga lager är genetiskt nästan identiska. Forskare vid Stockholms universitet och University of Santiago i Chile har nu på genetisk väg utvecklat jäststammar som kan bidra till nya smaker och aromer.

  • Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

    Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

  • Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar

    Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

  • Sommar 2024 – experter vid Stockholms universitet

    Är du journalist och letar efter någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från alkoholkonsumtion under sommaren till algblomning i Östersjön.

  • EU-valet: experter vid Stockholms universitet

    Behöver du en expert inför valet till Europaparlamentet? Stockholms universitet har sammanställt en lista på forskare som kan svara på frågor om bl a EU:s institutioner, svenskt och europeiskt valdeltagande, populistpartier och högerextrema partier, nationell och regional identitet, fransk-tyska relationer, opinionsundersökningar, Europarätt samt klimat-, jordbruks- och Östersjöfrågor i EU.

  • Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

    Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

  • Medborgarrådet: Sverige behöver vara lika enade om klimatet som försvaret

    Gör klimatet till ett skolämne, satsa på höghastighetståg och gör kollektivtrafiken mer pålitlig, jämlik och billigare. Det är 3 av 22 förslag från Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. ”Om vi kan enas, borde även våra folkvalda kunna göra det” skriver rådet i ett gemensamt uttalande. Sedan i mars har 60 slumpvis utvalda personer från hela landet medverkat i Sveriges första nationel

  • Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras

    En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.

  • Havsvågor driver PFAS tillbaka till land

    PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.

Visa mer