Nivåer av mikroplast i vatten nära Stockholm är lika höga som de som rapporteras nära stadsområden i Kalifornien, USA, visar en ny studie i Marine Pollution Bulletin. Förpackningsmaterial och tampar är sannolika källor till mikroplast i dessa vatten men även syntetiska kläder och kosmetika, kan vara källor.
Forskare från Sverige, Schweiz och USA efterfrågar i en artikel som igår publicerades i Environmental Science and Technology kraftigt ökade insatser för forskning och reglering kring den stora mängden högflourerade ämnen, eller PFAS. De understryker att trots att det finns avsevärd forskning och reglering kring ett begränsat antal PFAS så är majoriteten av dessa ämnen helt förbisedda.
Sprängämnet trotyl förgiftar mark och grundvatten i många områden i Sverige och övriga världen. Ämnet finns utspritt över så stora arealer att rening inte kan ske med mekaniska metoder. Nu har forskare vid Stockholms universitet och University of York upptäckt ett enzym i bananflugor som oskadliggör trotyl mycket mer effektivt än andra enzymer.
Forskare kan nu visa hur permafrosten i Arktis tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i slutet av den senast istiden. Arktis infrusna kolreservoarer frigörs nu åter och riskerar att ytterligare driva på den pågående klimatuppvärmningen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature Communications.
Europas ledande specialister på is och klimat söker efter riktigt gammal is i Antarktis inlandsis. Målet är att borra upp en iskärna som sträcker sig över en och en halv miljon år. En sådan iskärna kan lära oss om de processer som styr i klimatsystemet och hjälpa oss att göra bättre prognoser för framtiden.
Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.
Tre personer från Stockholms universitet ingår i den internationella forskargrupp som kartlagt var de största utsläppen av växthusgaser kommer ske som följd av att permafrosten tinar, enligt en studie som igår publicerades i Nature Communications.
De kemiska fingeravtrycken hos luftburet sot som passerar Abisko på väg till europeiska Arktis avslöjar att fossil förbränning på kontinenten är den viktigaste källan på vintern, medan vegetationsbränder i Ryssland är viktigaste källan på sommaren. Det visar en ny svensk undersökning som idag publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications.
Nya kemikalier upptäcks inte i analyser av fisk i Östersjön, det visar en studie från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet. Anledningen är att man väljer att titta efter de kemikalier som man redan känner till, och som till stor del redan är reglerade genom lagstiftningen. Många giftiga kemikalier som inte är förbjudna missas därför i miljöövervakningen.
Forskare vid Stockholms universitet och Västra Götalands länsstyrelse har undersökt sedimentprover från 15 platser längs Sveriges västkust och hittat höga halter av koppar, zink och tributyltenn (TBT). Alla tre är ämnen som används eller har använts i bottenfärger till fritidsbåtar.
Genetisk variation, som utgör grunden för alla arters långsiktiga överlevnad, åsidosätts i marina skyddade områden i Östersjön. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Forskarna har granskat vad internationella överenskommelser säger om genetisk mångfald och hur detta sedan omsätts i praktiken.
När organiskt material från tinande permafrost frisätts, transporteras ut i de arktiska kusthaven och bryts ner bidrar det till att havsvattnet försuras snabbare än man tidigare trott. Det visar ny forskning från bland annat Stockholms universitet.
Båtbottenfärger är ett problem genom att de sprider gifter. Docent Britta Eklund vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi deltar i ett projekt som ska testa olika mekaniska alternativ till de traditionella båtbottenfärgerna.
Sommaralgblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt nära tre veckor tidigare i dag än för 35 år sedan visar en studie som publiceras i Biogeosciences. Tidsförskjutningen har ansetts vara en trolig framtida effekt av klimatförändringen, men tycks nu alltså redan vara här.
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.
Svealandskusten är en tätt befolkad region, viktig för många och berömd i världen för sin unika skärgård. Intresset för miljötillståndet är stort, men det är ofta svårt att hitta information om hur kustmiljöerna mår eller att få reda på vilka undersökningar som är på gång eller har gjorts.
Både båtägare, båtklubbar och fastighetsägare behöver hitta strategier för att båtar ska kunna skötas om på ett hållbart sätt. Det tydliggör en ny rapport som utrett ansvarsfrågorna för vilka regler som gäller för både båtklubbar och markägare. För att förhindra negativa effekter på både människors hälsa och miljö behövs tydligare regler för hur båtverksamheten på land bör utföras.
Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.
