Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Åtta av världens största fisk- och skaldjursföretag har gått ut med ett gemensamt uttalande och ett tiopunkters handlingsprogram för en hållbar förvaltning av världshaven. Tillsammans ska de bland annat vidta åtgärder för att stoppa olagligt fiske, minska utsläpp och mikroplaster, och verka för bättre arbetsförhållanden hos sina leverantörer.
Forskare kan nu visa hur permafrosten i Arktis tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i slutet av den senast istiden. Arktis infrusna kolreservoarer frigörs nu åter och riskerar att ytterligare driva på den pågående klimatuppvärmningen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature Communications.
Dammar och bevattningssystem ökar den globala mänskliga vattenkonsumtionen mycket mer än man tidigare trott, visar forskning från Stockholms universitet. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Science.
Den 5-7 oktober 2015 arrangerar Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet en internationell konferens. Deltagare med olika bakgrunder ska fokusera på nödvändiga förändringar i människors relation till naturen.
En ny studi från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet listar viktiga framgångsfaktorer för lyckad naturvård. Faktorerna som stärker är förtroende, eldsjälar, brobyggande organisationer, flexibilitet och en helhetssyn som tar hänsyn till hela ekosystemet och dess olika så kallade resursnyttjare. Studien är publicerad av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
En nyligen publicerad miljökonsekvensbeskrivningsrapport gjord av studenter vid Stockholms universitet visar på att den planerade stadsdelen Väsby Sjöstad gör intrång på Sättra naturreservat och Järvakilen, en av Stockholms gröna kilar. Rapporten utreder konsekvenserna av de förslag som finns för de planerade byggnationerna och presenteras den 13 januari.
Främmande arter kan ha mycket starkt negativ påverkan på sin nya miljö. Men i en ny studie som publiceras i det senaste numret av Global Change Biology visar en grupp forskare från flera länder kring Östersjön att en främmande art även kan ha positiva effekter genom att motverka den syrebrist och bottendöd som övergödningen ofta orsakar.
Sjöfåglars fortplantning minskar drastiskt om fisktillgången sjunker under en tredjedel, enligt en ny forskningsstudie som publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science.
När temperaturen i Arktis stiger kommer permafrost att tina och frisläppa växthusgaser som ytterligare ökar uppvärmningen av planeten. Men ingen kan exakt säga hur mycket växthusgaser som kommer frisläppas eller hur snabbt det kommer ske. I tidskriften Nature samlas 41 internationella experter på området, varav fyra är forskare vid Stockholms universitet, för att ge sin uppskattning.
Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
Vi behöver natur. För försörjning, för att minska miljöproblemen men också för lek och avkoppling. Men vi tänker sällan på att det är viktigt att naturen finns nära tillhands i vår vardag, även om vi bor i en stad. Med ökad inflyttning till städerna får stadsnaturen större betydelse. Ny avhandling utvärderar naturvården i de svenska städerna och vilka utmaningar vi står inför.
