Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Gammablixt detekterad av Fermi-teleskopet

    Gammastrålningsteleskopet Fermi ska undersöka de mest energirika områdena i rymden och förväntas bland annat upptäcka och studera tusentals nya källor för gammastrålning. I september 2008 har Fermi har detekterat en så kallad gammablixt, ett kort men oerhört kraftfullt utbrott av gammastrålning från platser i kosmos.

  • Bli polarforskare för en dag på ICEHOTEL i Jukkasjärvi

    Vetenskapliga expeditioner har stor betydelse för att driva forskningen framåt inom områden som klimat- och miljöforskning. Under 2008 anordnades flera polarforskningsexpeditioner med arkeologer, geologer, meteorologer, glaciologer och zoologer vid Stockholms universitet.

  • Pressinbjudan: Sveriges största teleskop invigs vid Stockholms universitet

    Torsdagen den 8 januari invigs det nya enmetersteleskopet - Albanovateleskopet - på Albanova universitetscentrum, Stockholms universitet. Klockan 18.00 är det pressvisning och från klockan 19.00 är allmänheten välkommen att titta på det nya teleskopet. Adressen är Roslagstullsbacken 21.

  • Främmande fisk i svenska vatten

    En svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) fångades i slutet av juli utanför Karlskrona. Fyndet är det första i sitt slag i Sverige. Arten, som härstammar från Svarta havet och antagligen spridits till Östersjön via ballastvatten, har sedan 1990 funnits i Gdanskbukten, i södra Östersjön.

  • Par av putsarfiskar samarbetar och ger bättre service på korallrevet

    Samarbete inom naturen fungerar ofta som ett utbyte av varor och tjänster mellan två olika parter. I en artikel i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare vid Stockholms universitet studerat hur vissa fiskar på korallrev håller andra fiskar rena.

  • Första upptäckten från Fermi-teleskopet publicerad i Science

    Gammastrålningsteleskopet GLAST sköts den 11 juni 2008 upp från Cape Canaveral. Efter en inkörningsperiod på två månader, bytte teleskopet namn till Fermi (efter den berömde amerikansk-italienska fysikern Enrico Fermi). Fermi ska undersöka de mest energirika områdena i rymden och förväntas bland annat upptäcka och studera tusentals nya källor för gammastrålning.
    Nu, enbart fyra månader efter de

  • Ny avhandling om hur proteiner veckar sig på rätt sätt

    För att proteiner ska fungera krävs att veckningen av kedjor av aminosyror går till på rätt sätt. Veckas de på fel sätt kan de klibba ihop, något som förekommer i sjukdomar som ALS och galna ko-sjukan.

  • 14 miljoner år gammalt rovdjur beskrivet

    En art av ett utdött rovdjur från Östafrika har nu studerats, namngivits och placerats i ett evolutionärt sammanhang. Rovdjuret som till storleken påminner om en liten tamkatt levde för cirka 14 miljoner år sedan. Reihaneh Dehghani beskriver djuret i en ny avhandling i zoologi/paleontologi vid Stockholms universitet.

  • Nattlysande sommarmoln speglar förhållandena i vinterhemisfären

    Moln som bildas på gränsen till rymden i sommarhemisfären (det halvklot som har sommar) har avslöjat en länk mellan nord- och sydpolen. Kopplingen innebär att atmosfärens aktivitet i vinterhemisfären (det halvklot som samtidigt har vinter) påverkar förhållandena vid höga höjder på den motsatta sidan av jordklotet.

  • Marinarkeologiska skeppsvrak - skrovmål för svavelbakterier ger sur eftersmak

    Avancerade kemiska analyser visar att svavel- och järnföreningar med hjälp av listiga avfallsätande bakterier ansamlades i regalskeppet Vasas ekträ under de 333 år som vraket låg på botten i Stockholms hamn. I kontakt med syre i fuktig museimiljö kan föroreningarna i träet utveckla frätande svavelsyra, visar en färsk avhandling i kemi vid Stockholms universitet.

  • Ny fisk tumlar runt i södra Östersjön

    På knappt tre decennier har den svartmunnade smörbulten blivit ett av de mest färgstarka inslagen i södra Östersjön. Fisken som kommer från Svarta havet har snabbt anpassat sig till Östersjöns förhållanden och kan lokalt dominera det kustnära fisksamhället.

  • Jakten på universums mörka materia

    Så kallad mörk materia utgör 85 procent av all materia i universum. Men ännu vet vi inte vad den mörka materian består av. I sökandet efter svar på det har Thomas Burgess vid Stockholms universitet med hjälp av neutrinoteleskopet AMANDA/IceCube på Sydpolen försökt mäta en signal av så kallade högenergetiska neutriner från solen. Resultaten presenteras i en ny avhandling.

  • Prestigefullt pris för Europeiskt samarbete kring klimatfrågor till forskare vid Institutionen för Naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet

    Det europeiska samarbetsprojektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica) är en av årets vinnare av Descartes Prize för forskningssamarbeten över nationsgränser. Priset, som är på 1.36 miljoner Euro, delades ut i Bryssel och delas av tre mycket framstående forskningsprojekt inom naturvetenskap och humaniora.

  • Ny studie av avrinning vid Forsmark, Oskarshamn och Aralsjön

    Hur kan man bättre förutsäga och övervaka framtida ändringar av vattenflöden från land till hav och atmosfär? Det är en avgörande fråga för anpassningsåtgärder till klimatförändringar och för att kunna hantera närsalter, föroreningar och sediment som följer med vattnet.