Ämnen: Naturvetenskap

  • Ett steg närmare universums mörka materia

    Forskare världen över letar febrilt efter universums mörka materia. Nu har forskare från Stockholms Universitet kommit ett steg närmare gåtans lösning med en ny metod.

  • Tester av båtbottenfärgers giftighet undermåliga

    En ny avhandling från Stockholms universitet visar att dagens riskbedömning av gifter i båtbottenfärger är undermålig. Forskaren Erik Ytreberg vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet har även utarbetat en ny metod för att mäta giftigheten.

  • Hovstallet som marknadsförare och konstföretag

    Eventindustrin växer. Konkurrensen på uppmärksamhet ökar och många tar till alltmer spektakulära knep. Som en motreaktion ökar efterfrågan på meningsfulla upplevelser och äkthet, det som kan samlas under begreppet autenticitet. I en ny avhandling i Företagsekonomi vid Stockholms universitet undersöks Hovstallet och slås fast att det är just autenticiteten som gör dess verksamhet så värdefull.

  • Landskapets minne ger nytt hopp för Sveriges naturbestånd

    Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.

  • Forskardagarna vid Stockholms universitet

    Hur påverkar långsamt växande hjärntumör minnet? Är arktisk permafrost en tickande bomb? Vad är egentligen ett bra fotografi? På Forskardagarna vid Stockholms universitet presenteras detta, och mycket mer. För trettonde året i rad anordnar Stockholms universitet Forskardagarna. För den som vill ställa frågor direkt finns även forskarpaneler och möjlighet att träffa forskare i Forskarcaféet.

  • Tinande permafrost förändrar landskapet och förstärker växthuseffekten

    I Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året tinar. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas.

  • Över 200 personer hyllas vid årets promotionshögtid

    Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Vid detta tillfälle promoveras även universitetets heders- och jubeldoktorer. I år infaller firandet fredag den 30 september och antalet personer som uppmärksammas genom ceremonin är fler än vanligt.

  • Långlivad växt ger nya upptäckter om åldrande

    Växter och djur blir inte alltid svagare ju äldre de blir. Detta visar en ny studie av växten Borderea pyrenaica som växer på hög höjd i Pyrenéerna. Borderea pyrenaica visar inga tecken på försvagning under sitt flera hundra år långa liv, utan verkar tvärtom bli starkare.

  • Världens längsta experimentbord

    Den 7 september mellan kl. 13-15 dukar den Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet upp ett långbord med experiment, prova på aktiviteter och kemishower. Forskare och studenter vid universitetet visar och förklarar experimenten och det långa bordet sträcker sig från universitetets tunnelbanestation och bort över fälten på universitetsområdet.

  • Äventyrsrodd i forskningens tjänst

    Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.

  • Nytt internationellt storprojekt om havets minsta beståndsdelar

    Ett nytt storskaligt forskningsprogram kommer att analysera Östersjöns mikroorganismer, från giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och bakterier till olika typer av virus. Det sker genom att man för första gången identifierar alla mikroorganismers DNA med hjälp av kraftfulla sekvenserings- och bioinformatiska analysmetoder, så kallad metagenomanalys.

  • Årets Sigrid Arrhenius’ stipendium är utdelat

    Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har utsett mottagare av 2011 års stipendium ur Sigrid Arrhenius' stipendiefond. Stipendiet har karaktären av pris för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktorsexamen. Stipendiaten får 60.000 kronor.

  • Döda stjärnor universums stoftfabriker

    Supernova 1987A fortsätter att ge forskarna nya överraskningar. I en artikel publicerad i tidskriften Science presenteras nya resultat som visar att supernovan kan ha tillverkat mellan 160 000 och 230 000 mer stoft än vad vår egen planet Jorden väger.

  • Hoten från kemikalierna debatteras i Almedalen

    Det finns idag 145 000 registrerade kemikalier – som blir ännu fler när de omvandlas i naturen och i människor. Utmaningen är att hitta de kemikalier som är farliga. Den 5 juli arrangerar Stockholms universitet ett seminarium i Almedalen kring den internationella kemikaliseringen och hur den kan hanteras.

  • Exploderande stjärna lyser starkare

    Forskare vid Stockholms universitet har studerat den exploderande stjärnan Supernova 1987A. I en artikel publicerad i Nature presenterar de resultaten som bland annat visar att supernovan gått in i en ny fas då den lyser allt starkare.

  • Kemikalier och partiledare i Almedalen

    Går det att identifiera farliga kemikalier innan de sprids till omgivningen eller oss själva? Hur kan forskningen bidra till att klarlägga riskerna? Politiska ledare står inför ett korstryck av krav och förväntningar. Vad säger dagens forskning om det politiska ledarskapets utveckling i Sverige? Det är ämnena för Stockholms universitets två seminarier i Almedalen.

  • Därför lyser solfläckar

    Solfläckar är mörkare än sin omgivning och sänker solens totala utstrålning när de är många och stora. Men de är inte alldeles kalla och svarta. Varför deras starka magnetfält inte blockerar all energi från solens inre har förbryllat vetenskapen i decennier.

  • Hälsofarliga ämnen funna i lägenheter i Stockholm

    Fyra ftalater som klassats som hälsofarliga av EU finns i luft och damm i hemmiljöer i Stockholm. Ftalater används som mjukgörare i plast. Ftalater har konstaterats påverka fortplantningsförmågan samt misstänks även vara en bidragande orsak till av barnastma. Studien är genomförd vid Institutionen för Analytisk Kemi, Stockholms universitet.

  • Ny bok: En Försvunnen Värld - Historien om ett mytiskt landskap

    Hur såg Uppland ut för 4000 år sedan? Från arkeologiska utgrävningar samt sedimentologiska detaljstudier i sjöbottnar och mossar har landhöjningen beräknats och ett 20-tal kartor mellan 5000 f. Kr. och 500 e. Kr. har konstruerats som visar hur kusten såg ut.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej