Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mång¬fald krävs klara strategier för hur markerna sköts. Studien tyder även på att bete är viktigt för att skydda och främja artrikedom. Forskaren bakom studien pekar på vikten av att jordbruk som bidrar till biologisk mångfald subventioneras av EU.
Aska från vulkanutbrott ställer inte bara till med besvär i form av inställda flyg, den hjälper även forskare att studera klimatväxlingar som skett långt tillbaka i tiden. Genom att undersöka tefra-partiklar från vulkanaska som spritts över stora landområden kan forskare spåra och datera snabba klimatväxlingar för att på så sätt bättre förutspå framtida klimatförändringar.
Forskningsresultat från Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM vid Stockholms universitet visar på oroväckande höga halter av perfluorerade ämnen (PFAS) i grundvatten och dricksvatten i Tullinge. Botkyrka kommun valde att tillfälligt stänga ner Tullinge vattenverk och utreda problemet.
En ny forskarskola för lärare med tema naturkatastrofer drar igång på Stockholms universitet. Särskilt fokus ligger på vulkaner, jordbävningar, tsunamier och jordskred.
Forskare världen över letar febrilt efter universums mörka materia. Nu har forskare från Stockholms Universitet kommit ett steg närmare gåtans lösning med en ny metod.
En ny avhandling från Stockholms universitet visar att dagens riskbedömning av gifter i båtbottenfärger är undermålig. Forskaren Erik Ytreberg vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet har även utarbetat en ny metod för att mäta giftigheten.
Eventindustrin växer. Konkurrensen på uppmärksamhet ökar och många tar till alltmer spektakulära knep. Som en motreaktion ökar efterfrågan på meningsfulla upplevelser och äkthet, det som kan samlas under begreppet autenticitet. I en ny avhandling i Företagsekonomi vid Stockholms universitet undersöks Hovstallet och slås fast att det är just autenticiteten som gör dess verksamhet så värdefull.
Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
Ariel Goobar, professor i experimentell astropartikelfysik är en av forskarna som ingår i den forskargrupp som leds av Saul Perlmutter, nobelpristagare i fysik 2011.
Hur påverkar långsamt växande hjärntumör minnet? Är arktisk permafrost en tickande bomb? Vad är egentligen ett bra fotografi? På Forskardagarna vid Stockholms universitet presenteras detta, och mycket mer. För trettonde året i rad anordnar Stockholms universitet Forskardagarna. För den som vill ställa frågor direkt finns även forskarpaneler och möjlighet att träffa forskare i Forskarcaféet.
I Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året tinar. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas.
Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Vid detta tillfälle promoveras även universitetets heders- och jubeldoktorer. I år infaller firandet fredag den 30 september och antalet personer som uppmärksammas genom ceremonin är fler än vanligt.
Växter och djur blir inte alltid svagare ju äldre de blir. Detta visar en ny studie av växten Borderea pyrenaica som växer på hög höjd i Pyrenéerna. Borderea pyrenaica visar inga tecken på försvagning under sitt flera hundra år långa liv, utan verkar tvärtom bli starkare.
Den 7 september mellan kl. 13-15 dukar den Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet upp ett långbord med experiment, prova på aktiviteter och kemishower. Forskare och studenter vid universitetet visar och förklarar experimenten och det långa bordet sträcker sig från universitetets tunnelbanestation och bort över fälten på universitetsområdet.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
Ett nytt storskaligt forskningsprogram kommer att analysera Östersjöns mikroorganismer, från giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och bakterier till olika typer av virus. Det sker genom att man för första gången identifierar alla mikroorganismers DNA med hjälp av kraftfulla sekvenserings- och bioinformatiska analysmetoder, så kallad metagenomanalys.
Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har utsett mottagare av 2011 års stipendium ur Sigrid Arrhenius' stipendiefond. Stipendiet har karaktären av pris för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktorsexamen. Stipendiaten får 60.000 kronor.
Supernova 1987A fortsätter att ge forskarna nya överraskningar. I en artikel publicerad i tidskriften Science presenteras nya resultat som visar att supernovan kan ha tillverkat mellan 160 000 och 230 000 mer stoft än vad vår egen planet Jorden väger.
Det finns idag 145 000 registrerade kemikalier – som blir ännu fler när de omvandlas i naturen och i människor. Utmaningen är att hitta de kemikalier som är farliga. Den 5 juli arrangerar Stockholms universitet ett seminarium i Almedalen kring den internationella kemikaliseringen och hur den kan hanteras.
Forskare vid Stockholms universitet har studerat den exploderande stjärnan Supernova 1987A. I en artikel publicerad i Nature presenterar de resultaten som bland annat visar att supernovan gått in i en ny fas då den lyser allt starkare.
