Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Kebnekaises sydtopp gynnas av den kalla sommaren

    2011 var Sveriges högsta topp lägre än under hela 1900-talet men i år har den kalla sommaren gjort att toppen ”växt” 2 meter. Detta visar den traditionsenliga augustimätningen av Kebnekaises båda toppar som utförts av Gunhild Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet. Sydtoppen mättes till 2 101,8 meter över havet och nordtoppen till 2 096,3 meter.

  • Dagens tamhöns känner igen en tiger på lukten

    Höns härstammar från den asiatiska djungelhönan som i vilt tillstånd är ett bytesdjur för rovdjur. Nu har forskare för första gången kunnat visa att dagens tamhöns kan upptäcka rovdjur enbart med hjälp av luktsinnet. Hönsen reagerade på lukten av bland annat tigerspillning med ett vakande beteende. De kunde tydligt känna igen lukten av rovdjur trots att de inte har någon erfarenhet av dessa.

  • Världens största teleskop för gamma-strålning ser ljuset

    För första gången börjar det största teleskopet i världen för gamma-strålning att ta emot data. Forskare vid Stockholms universitet som är med i projektet hoppas att teleskopet snart kan lära oss mer om mörk materia och andra gåtor i universum.

  • Forskare från universitetet på plats i Almedalen

    Stockholms universitet medverkar med ett eget seminarium i Almedalen torsdagen den 5 juli. Men våra forskare är även eftertraktade som experter hos andra arrangörer. Ett tiotal ämnesspecialister från universitetet finns på plats i Almedalen. Tillsammans täcker de in ett stort antal ämnesområden juridik, statsvetenskap, medievetenskap, social forskning och nationalekonomi.

  • Nya resultat i jakten på Higgspartikeln

    Idag på förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och vid KTH har deltagit i experimenten.

  • Stor forskningskonferens inom fysik: Universums mysterier och galaktiska avvikelser

    Söndag den 1 juli startar en sju dagar lång fysikkonferens som bland många ämnen kommer ta upp svarta hål, stjärnexplosioner och kosmologiska mysterier såsom universums acceleration och mörka materia. Flera kända namn inom forskarvärlden kommer att delta däribland professor Ariel Goobar, Stockholms universitet.

  • Ny testmetod förenklar vägen till nya läkemedel

    En helt ny metod att mäta hur effektivt celler tillverkar DNA-byggstenar är en utmärkt startpunkt för nya läkemedel mot resistenta bakterier och cancer. Redan när en tänkbar läkemedelskandidat identifieras visar den nya mätmetoden hur substansen kan hämma celldelningen, vilket underlättar vidareutvecklingen av läkemedlet. Forskarna kommer från Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

  • Ny studie visar vägen: Globalt samarbete mot olagligt fiske är möjligt

    Den globala fiskekrisen visar på det internationella samfundets bristande förmåga att hantera de stora globala miljöutmaningarna. Men det finns andra möjligheter. En ny studie visar hur ett unikt samarbete mellan miljöorganisationer, fiskeföretag och regeringar har lett till ett kraftigt minskat illegalt fiske runt Antarktis. Studien visar att globalt miljösamarbete är möjligt.

  • Stockholms universitets hedersdoktorer 2012

    Stockholms universitets hedersdoktorer. Bland hedersdoktorerna finns bland andra Katherine Freese, en av världens mest kända astropartikelfysiker, och kartografen Lars Granath. Juridiska området: Annette Kur och David B. Wilkins utsetts. Humaniora: Marjatta Hietala och Milton Núñez. Naturvetenskap: förutom Freese och Granath Ray Dixon och Isabella Raffi utsedda. Samhällsvetenskap Keith Banting.

  • Teleskopet IceCube söker den kosmiska strålningens ursprung

    I en artikel som publicerats i tidskriften Nature beskriver forskare vid teleskopet IceCube, jakten på neutriner i samband med observationer av 300 gammastrålningsutbrott under perioden maj 2008 till april 2010. Från Sverige deltar ett tiotal forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet.

  • Historisk satsning på SciLifeLab välkomnas

    Rektorerna på de fyra universitet som står bakom Science for Life Laboratory (SciLifeLab) välkomnar de satsningar som nu görs på den forskning som bedrivs där. SciLifeLab är ett nationellt resurscenter för storskalig biovetenskaplig forskning och drivs gemensamt av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

  • Politikens gränser. Om politikens icke-globalisering

    - Det politiska landskapet ser i stort sett likadant ut idag som för 100 år sedan. Varför fortsätter politiken att vara nationell i en tid av stark globalisering? Jag har tittat på frågor som dessa med utgångspunkt i socialdemokratin, men många av mina slutsatser är intressanta för alla som vill lyfta politiken utanför nationen, säger Adrienne Sörbom.

  • Fjärilars föda orsak till nya arter

    De flesta fjärilar är väldigt begränsade i vilka växter de äter som larv, men ibland uppkommer fjärilar med breddat intag av växter. Dessa förändringar i vilka växter de äter kan vara orsaken till den stora artrikedomen av fjärilar. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Jessica Slove Davidson studerat fjärilars värdväxtanvändning i ett evolutionärt perspektiv.

  • Teori för modecykler förklarar trender

    En ny teoretisk modell kan förklara hur fenomenet mode sprids i ett samhälle. Forskare vid Stockholms universitet har använt sig av information om bebisnamns och hundrasers popularitet för att testa hur olika modeller förklarar hur vi apar efter modetrender.

  • Unika första studier av antimateriens inre

    Forskare har för första gången gjort mätningar av antiatomers inre struktur. Tidsskriften Nature publicerar i dag resultaten av de unika studierna. Jämförelser mellan antiatomer och vanliga atomer kan ge ledtrådar till varför vi bara kan se vanlig materia i universum. Resultaten kommer från ett internationellt samarbete där forskare vid Stockholms universitet deltar.

  • Ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd

    Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.

Visa mer