Forskare har med hjälp av sjöelefanter löst mysteriet om hur djupvattnet i Antarktis har skapats. Tre källor har varit kända men spekulationer om en fjärde källa har sysselsatt forskare i 30 år. I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Nature Geoscience har strömmen av djupvatten från denna fjärde källa slutsligen kunna beskrivas.
På Världsvattendagen den 22 mars möter 1 200 gymnasieelever sexton forskare från Stockholms universitet för att få svar på sina frågor om vatten. Hur har koraller och tång sex? Finns det vatten i rymden? Kan vattenmolekyler dansa? Vad händer om glaciärer smälter och vad händer om vi släpper ut farliga ämnen med avloppsvattnet?
Hur ska vi rädda haven? Hur ser det ut när permafrost smälter? Kan du lyfta en isbit utan att nudda den? Hur fort kan en haj simma? Hur kissar fiskar? Dessa och många fler frågor ges svar på när forskare från Stockholms universitet den 21 mars vid Aquaria Vattenmuseum berättar för skolelever om vad som döljer sig under havsytan.
USA är en central aktör för att nå framgång i den internationella klimatpolitiken och förhoppningsvis hålla framtida klimatförändringar inom +2 graders målet. Obamaadministrationens klimat- och energipolitik för den kommande mandatperioden presenteras vid Stockholms universitet torsdagen den 21 mars av Marcus Hansson, energi- och miljöspecialist vid Amerikanska ambassaden.
Den 23 mars öppnar Edsvik Konsthall dörren mot yttre rymden med utställningen ”Inre & Yttre Rymden – vårt universum expanderar” där vetenskap möter konst. Utställningen är resultatet av ett unikt samarbete mellan Oskar Klein-centrum för kosmopartikelfysik vid Stockholms universitet och Edsvik Konsthall i Sollentuna.
Vad händer när en kemisk bindning bryts? Den frågan har nyligen besvarats med hjälp av en så kallad fri-elektronröntgenlaser som gör det möjligt att i realtid följa hur bindningarna i en molekyl förändras och bryts. Studien som publicerats i Science fann bland annat bevis för ett omdiskuterat mellantillstånd innan molekyler binder till eller lämnar en metallyta.
Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.
Det internationella forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen enligt Helsingforskommissionens Aktionsplan för Östersjön. Det är första gången en sådan studie genomförts för alla nio Östersjöländer, och den visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar.
Den 12 mars invigdes Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Närvarande vid ceremonin i Aula Magna fanns bland gästerna Turkiets president Abdullah Gül och kung Carl XVI Gustaf. Vid det nya forskningsinstitutet, som är unikt i sitt slag, ska bedrivas forskning om Turkiet som land – historiskt, kulturellt, politiskt, ekonomiskt - i ett europeiskt och globalt sammanhang.
Fjärilar är som alla insekter temperaturkänsliga och ett förändrat klimat med högre temperatur kan påverka när på året de flyger. En ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Biometeorology visar att klimat med tidigare vårar och längre somrar också leder till en utökad fjärilssäsong.
Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.
Vi lever i en värld där tiotusentals kemikalier används varje dag. Forskarna har hittills identifierat flera hundra som hormonstörande. De risker kemikalierna innebär för både människa och miljö är underskattade. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP och världshälsoorganisationen WHO som presenteras idag i Nairobi. Arbetet har letts av professor Åke Bergman, Stockholms universitet.
Det senaste året har det varit mycket aktivitet bland fysiker och astrofysiker runt om i världen kring det brännande problemet om vad som utgör universums mörka materia. Vid Oskar Klein Centre, Stockholms universitet, arbetar forskare intensivt med att undersöka data från en signal med ljuspartiklar från rymden som tros kunna ge svar på några av mysterierna kring mörk materia.
Med modern teknik och förutsättningar för att verka inom ett stort geografiskt område förväntas ett nytt isgående forskningsfartyg bidra till en väsentlig förstärkning av Östersjöforskningen. Familjen Erling-Perssons Stiftelse har beslutat att ge Stockholms universitet ett bidrag på 30 miljoner kronor för att bygga det nya moderna fartyget.
Astrid Söderbergh Widding tillträder idag som rektor för Stockholms universitet – Sveriges största lärosäte. Universitetsvärlden går som en röd tråd genom filmvetaren Astrid Söderbergh Widdings yrkesliv, efter forskarstudier blev hon år 2000 professor i filmvetenskap i Stockholm.
En ny studie visar överraskande detaljer om svängningarna i jordens klimat för mer än 100 000 år sedan och detta kan utnyttjas i dagens modeller av framtidens klimat i en allt varmare värld. Temperaturen på Grönland var cirka åtta grader varmare än idag under den förra värmeperioden Eem för 130 000 till 115 000 år sedan för att sedan gradvis kylas av in i den senaste istiden.
Stockholm Resilience Centre inleder under 2013 ett kunskapsinitiativ för att fördjupa insikterna och bidra till ett perspektivskifte, ”mindshift”, hos beslutsfattare och näringsliv om nödvändigheten och möjligheterna i en omställning till en global hållbar utveckling.
Det är inte bara småfåglar som skräms av fjärilars ögonfläckar. Även större predatorer som hönsfåglar uppfattar ögonfläckarna som skrämmande. Detta visar en ny studie vid Stockholms universitet och Linköpings universitet som publicerats i den internationella tidskriften Behavioral Ecology.
Den nya föreslagna kollektivtrafikförbindelsen mellan Vallentuna och Arlanda är mycket kontroversiell. Den innebär intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samtidigt som den skulle innebära en långsiktig lösning för det transportbehov som finns i Stockholms nordostsektor. Studenter vid Stockholms universitet har granskat miljöeffekterna av kollektivtrafikförbindelsen.
Ett nytt Östersjöcentrum har vid årsskiftet inrättats av Stockholms universitet för att stärka och synliggöra lärosätets betydande Östersjöverksamhet. En unik kombination av experter och kommunikatörer kommer i samverkan med ett brett nätverk av marina forskare att öka kunskapen om Östersjön och förbättra samhällets åtgärder mot miljöproblemen.
