Nya kemikalier upptäcks inte i analyser av fisk i Östersjön, det visar en studie från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet. Anledningen är att man väljer att titta efter de kemikalier som man redan känner till, och som till stor del redan är reglerade genom lagstiftningen. Många giftiga kemikalier som inte är förbjudna missas därför i miljöövervakningen.
Forskare vid Stockholms universitet och Västra Götalands länsstyrelse har undersökt sedimentprover från 15 platser längs Sveriges västkust och hittat höga halter av koppar, zink och tributyltenn (TBT). Alla tre är ämnen som används eller har använts i bottenfärger till fritidsbåtar.
Genetisk variation, som utgör grunden för alla arters långsiktiga överlevnad, åsidosätts i marina skyddade områden i Östersjön. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Forskarna har granskat vad internationella överenskommelser säger om genetisk mångfald och hur detta sedan omsätts i praktiken.
I flera tusen år har snokar lagt sina ägg i gödselstackar och komposter. De gör så för att hålla äggen varma. Genom att utnyttja dessa platser har snoken kunnat bre ut sig längre norrut än någon annan äggläggande orm i världen. Nu gör förändringar i gödselhantering och nedläggning av bondgårdar att snokarnas äggläggningsplatser minskar.
Forskare från Stockholms universitet har kommit ett litet steg närmare förståelsen av mörk materia. Observationer kan utesluta vissa så kallade axion-liknande partiklar i sökandet efter vad mörk materia består av. Artikeln publiceras nu i Physical Review Letters.
Stefan Buijsman, Sveriges yngsta doktor, har endast 20 år gammal disputerat i matematisk filosofi vid Stockholms universitet. Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer.
En ny studie bevisar att ökningen av atmosfäriskt syre verkligen skedde för 2,4 - 2,1 miljarder år sedan. Studien visar också att biologiskt användande av koppar blev framträdande först efter det så kallade "Great Oxidation Event". En internationell forskargrupp har nyligen publicerat studien i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
När organiskt material från tinande permafrost frisätts, transporteras ut i de arktiska kusthaven och bryts ner bidrar det till att havsvattnet försuras snabbare än man tidigare trott. Det visar ny forskning från bland annat Stockholms universitet.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur. Nya hedersdoktorer inom humanvetenskap är även Dmitrij Dobrovoľskij, Marcia Landy, Phillip R. Shaver, Samuel L. Odom och Ellen Hey. Inom naturvetenskap Philip D. Jones och Xiaowei Zhuang.
En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.
Två forskare vid Stockholms universitet får stora anslag från europeiska forskningsrådet, ERC.. Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, undersöker tinande permafrosts möjliga inverkan på klimatet. Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, forskar om hur samspelet mellan ekonomiska och sociala motiv styr individuella beslut.
För att kartlägga hur storleken på sillgrisslekolonin på Stora Karlsö förändrats under de senaste 100 åren har forskare samlat in och analyserat fotografier från både allmänhet och museer. Nu publiceras den unika studien i tidningen Current Biology.
De ökade ljusföroreningarna i storstäder får konsekvenser för människors hälsa och för naturen, det skriver Johannes Puschnig, doktorand i astrofysik vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet i tidningen Populär Astronomi nr 1, 2016.
Forskare vid Stockholms universitet kartlägger mikroorganismer i tunnelbanan i samarbete med Stockholms läns landsting och SL. Forskningsprojektet MetaSUB pågår i 46 städer runt om i världen, bland annat New York, São Paolo och Shanghai.
Att ha en liten hjärna kan ge immunförsvaret fördelar, åtminstone om du är en guppy. En ny studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society, visar att guppies med mindre hjärnor har starkare immunförsvar än guppies med större hjärnor.
Under 2016 års barnkultursymposium belyser och diskuterar vi förhållandet mellan nu och då i barnkulturen. Vi kommer att ställa oss frågor som: Hur påverkar historien oss idag? Vad väljer vi att blicka tillbaka på - och vad glöms bort? Vilket ansvar har vi för det förgångna?
Här är några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism.
I våra barrskogar är det generellt stor brist på det viktiga näringsämnet kväve. Det betyder i praktiken att tillgången på kväve bestämmer hur produktiva skogarna är. En ny studie från Stockholms universitet har identifierat den cyanobakterie som genom symbios med mossor ger barrskogens ekosystem det livsviktiga näringsämnet.
Ny forskning visar att tappningen av gigantiska smältvattensjöar i södra Sydamerika under den senaste inlandisavsmältningen ändrade havscirkulationen. Studien kan ha betydelse för framtida klimatmodeller. En internationell grupp med forskare från Sverige och Storbritannien publicerade nyligen resultaten i tidskriften Nature Scientific Reports.
Forskare vid Stockholms universitet har kartlagt hur natrium transporteras in och ut ur våra celler. Kunskapen kan i framtiden leda till nya behandlingar av högt blodtryck och vissa cancerformer. Resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Structure and Molecular Biology.
