Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Tunna tropiska moln kyler klimatet

    Tunna moln på omkring 5 kilometers höjd är vanligare i tropikerna än man tidigare har trott och de kyler klimatet avsevärt. Det visar en ny studie publicerad i Nature Communications från Stockholms universitet och University of Miami. De mellan-troposfäriska molnens avkylningseffekt saknas i dagens klimatmodeller.

  • Pressinbjudan: Globala visioner och lokal praktik

    Välkommen till en konferens om forskning och global utveckling den 22-24 augusti på Stockholms universitet! Cirka 200 forskare från olika discipliner kommer att presentera sina arbeten. Mellan 400 och 450 personer från hela världen kommer att delta. Läs hela programmet på konferensens hemsida här. Media är välkomna! Anmälan sker på press@su.se eller på telefon 08 – 16 40 90.

  • Ny metod för bättre bedömning av hormonstörande kemikalier

    Forskare vid Stockholms universitet har i ett stort internationellt samarbete utvecklat en ny metod för identifiering av hormonstörande ämnen. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health. I en debattartikel uppmanar forskarna beslutsfattare att använda den, då EU:s förslag på nya kriterier har allvarliga brister och kan riskera människors hälsa.

  • Storväxta blommor klarar sig bäst i förändrad skärgårdsmiljö

    För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie från forskare på Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Functional Ecology.

  • Mossor som får klippor att vittra kan förklara klimatförändringar under Ordovicium

    Under jordens ordoviciska era var koldioxidhalten i atmosfären omkring åtta gånger högre än idag. Ändå kyldes klimatet av till en stor istid, något som forskarna haft svårt att förklara. En ny studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications visar att vittringsprocesser i klippor, som orsakas av mossor eller lavar, har potential att orsaka globala kylningseffekter.

  • Pressinbjudan: Hur mår kustens vatten? Följ med på provtagning!

    Under juli och augusti utförs Sveriges mest omfattande kustnära provtagning under vecka 29 och vecka 33. Följ med forskarna från Stockholms universitet ut längs Svealands vackra kust, och se konsekvenserna av övergödning och åtgärder med egna ögon. Påstigning kan ske i Oxelösund, Lidingö eller Vaxholm samt i Öregrund. Räkna med att båtturen tar några timmar.

  • Stockholms universitet i Almedalen 2016 – hela listan

    Kloka beslut kräver kunskap. Bildning, klimatkunskap, domares makt och Östersjöns hälsotillstånd är några av de ämnen som Stockholms universitet tar upp i Almedalen. Universitetet deltar både med egna seminarier och med expertmedverkan i sammanlagt över fyrtio programpunkter.

  • Kloka beslut kräver kunskap – Stockholms universitet i Almedalen

    För lite humaniora på arbetsmarknaden? Hur svårt kan det vara att göra något åt klimatförändringarna? Det är teman för Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen. Välkommen den 4 juli när universitetets forskare och inbjudna gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor.

  • Ny teori om hur mikroorganismernas gener påverkar samarbete

    Mikroorganismer som bakterier och svampar samarbetar och hjälper sina släktingar. Nu har forskare svar på frågor om hur detta samarbete går till, och vilken roll generna spelar i det. Den nya teorin kan bli avgörande för att förstå hur olika genetiska varianter av mikroorganismer utvecklas.

  • Flygplan gör moln ljusare

    Moln kan värma upp eller kyla av klimatet, beroende på hur tjocka de är och hur högt de ligger. I en ny studie i tidskriften Nature Communications visar forskare från Stockholms Universitet att de tunna streck som bildas efter flygplan ökar andra molns förmåga att reflektera solljus. De gör andra moln ljusare. Denna upptäckt kan leda till nya insikter om flygets påverkan på klimatet.

  • Sommarexperter från Stockholms universitet

    Forskare och experter från Stockholms universitet finns tillgängliga under sommaren också. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från Brexit till husvagnssemestrar.

  • Skolelever hjälper forskare att studera klimatförändringar

    Genom att dokumentera förändringen av höstlövens färger och räkna insekter på ekar ska skolelever hjälpa forskare att få veta mer om klimatförändringar och biologisk mångfald. Detta sker inom forskningsprojektet Höstförsöket som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet.

  • Nytt ljus över klimatets dimmiga förflutna

    Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar forskare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två artiklar som publicerats i Nature. Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.

  • Många okända kemikalier i Östersjön

    Nya kemikalier upptäcks inte i analyser av fisk i Östersjön, det visar en studie från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet. Anledningen är att man väljer att titta efter de kemikalier som man redan känner till, och som till stor del redan är reglerade genom lagstiftningen. Många giftiga kemikalier som inte är förbjudna missas därför i miljöövervakningen.

  • Mål för genetisk variation i Östersjön uppfylls inte

    Genetisk variation, som utgör grunden för alla arters långsiktiga överlevnad, åsidosätts i marina skyddade områden i Östersjön. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Forskarna har granskat vad internationella överenskommelser säger om genetisk mångfald och hur detta sedan omsätts i praktiken.

  • Förändring i gödselhantering hot mot snokar

    I flera tusen år har snokar lagt sina ägg i gödselstackar och komposter. De gör så för att hålla äggen varma. Genom att utnyttja dessa platser har snoken kunnat bre ut sig längre norrut än någon annan äggläggande orm i världen. Nu gör förändringar i gödselhantering och nedläggning av bondgårdar att snokarnas äggläggningsplatser minskar.

  • Mörk materia innehåller inte vissa axion-lika partiklar

    Forskare från Stockholms universitet har kommit ett litet steg närmare förståelsen av mörk materia. Observationer kan utesluta vissa så kallade axion-liknande partiklar i sökandet efter vad mörk materia består av. Artikeln publiceras nu i Physical Review Letters.

  • Sveriges yngste Ph.D. vill förstå vanliga människors räknande

    Stefan Buijsman, Sveriges yngsta doktor, har endast 20 år gammal disputerat i matematisk filosofi vid Stockholms universitet. Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer.

Visa mer