Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Kommentar om Nobelpriset i kemi

    Professor Martin Högbom, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i kemi.

  • Kommentar om Nobelpriset i fysik

    Jesper Sollerman och Stephan Rosswog, två av Stockholms universitets professorer i astronomi, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i fysik.

  • Så kan modersmålet stötta elevernas lärande

    Elever som får använda sig av sitt modersmål, av gester och av konkret material stöttas i sitt lärande på ett helt annat sätt än i ett klassrum som fokuserar på språket. – Många lärare saknar utbildning i tvåspråkighet och vet därför inte hur de ska göra, säger forskaren Zeynep Ünsal.

  • Svensk forskning spränger gränserna för kunskapen om antimateria

    Forskargruppen ALPHA vid CERN har lyckats producera, fånga och manipulera mer antimateria än någonsin tidigare. Nu öppnas möjligheterna för helt ny kunskap om relationen mellan vanlig materia och antimateria, säger Svante Jonsell vid Stockholms universitet, en av forskningsledarna bakom genombrottet. Det visar en artikel som igår publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Tusen gener skyddar mot malaria

    Forskare från Sverige, Tjeckien och Burkina Faso har upptäckt varför den västafrikanska folkgruppen fulani är mer motståndskraftig mot malaria än andra. Det beror på aktiviteten hos mer än tusen gener i en viss typ av immunförsvarscell. Upptäckten kan leda till nya sätt att behandla malaria och i förlängningen andra parasitsjukdomar.

  • Östersjöns undervattensdjungler ger mer badvänligt vatten

    När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.

  • Svenska forskare och globala fiskeföretag bildar koalition för hållbara hav

    Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Nytt botulinumtoxin upptäckt med potential att behandla flera medicinska tillstånd

    Det första nya botulinumtoxinet på nära ett halvt sekel har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet och Harvard Medical School. Toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin vilka används för att behandla ett flertal medicinska tillstånd. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Communications.

  • Två olika former av vatten upptäckta

    Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenstudier funnit att två olika former av vatten med stor skillnad i struktur och täthet kan existera under samma yttre förutsättningar. Resultaten publiceras nu i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Om 100 år kan 3000 öar ha försvunnit i Stockholms skärgård

    - I Stockholms skärgård skulle en relativt liten höjning av havsnivån på en halv meter få 3000 öar att försvinna, säger forskaren Alma Strandmark som nyligen disputerat. Det är ganska troligt att det kommer ha hänt när våra barn idag är gamla, år 2100.

  • Första bilderna på giftet bakom stelkramp

    Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.

  • Arktis permafrost tinar snabbare än vad som tidigare är känt

    Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Nytt rymdteleskop jagar planeter

    Det europeiska rymdorganet ESA:s kommitté för vetenskapsprogrammet har beslutat att godkänna rymdteleskopet PLATO. Teleskopets främsta uppgift är att söka efter jordlika planeter runt andra stjärnor än solen. Godkännandet betyder att projektet kan gå från ritning till att börja byggas.

  • Förmåga till ordning skiljer människan från djur

    Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.

  • Bakterier från varma källor löser ämnesomsättningens mysterium

    Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.

  • Allvarligare tropiska cykloner globalt då Sahara grönskar

    Varmare klimat kan i framtiden leda till att södra Sahara grönskar, med ändrad vegetation och minskad stoftspridning. Forskare vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet har funnit att tropiska cykloner historiskt har blivit fler och allvarligare som en följd av detta.

  • Stora naturliga cykler i Nordatlantens klimat

    En ny studie av hur klimatet i Nordatlanten varierat från 800-talet fram till idag visar på stora naturliga variationer i form av något som nästan liknar cykler på 64 till 88 år. De påverkar i sin tur klimatet på många håll på jorden, och kan också i framtiden tillfälligt ”maskera” den globala uppvärmningen i delar av världen. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Geoscience.

Visa mer