Årets toppmätning bekräftar att Kebnekaises sydtopp fortsatt är lägre än nordtoppen. I motsats till vad som rapporterats om extrema minskningar av glaciärer i Alperna personal från forskningsstationen, som i år besteg sydtoppen istället för att besöka den med helikopter.
Att pollineringen fungerar är viktigt för hela ekosystemet. Nu har forskare löst det över hundraåriga mysteriet med en supergen som medför en effektiv korspollination hos blommor. Det visade sig att supergenen som orsakar längdvariation i hanliga och honliga reproduktionsorgan själv varierar i längd. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
En ny studie visar att 87 gener har påverkats av deletioner och korta insertioner under mammutens evolution. Forskarna noterar att deras fynd har konsekvenser för försöken att återuppliva utdöda arter. Studien publicerades idag i tidskriften iScience av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.
Varmare hav kan leda till att stora mängder metan frigörs från havsbottnarna, vilket kan förstärka klimatuppvärmningen. I en ny studie från Stockholms universitet utvecklas en metod för att förstå mikroorganismers roll vid ökande utsläpp av metan från havsbottnar.
Många industritomter är förorenade med miljögifter och måste behandlas innan marken kan användas. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent under en tioårsperiod. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.
Hur kan vi rädda Östersjön för framtida generationer? Vad behöver politikerna göra för Östersjön i nästa mandatperiod? Hör forskarnas rekommendationer om de mest angelägna åtgärderna och ställ dina frågor.
Den 31 maj är det dags: Efter ett uppehåll på grund av pandemin kan 2020 års installations- och promotionshögtid äntligen genomföras i Blå hallen i Stockholms stadshus. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer vid Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på en koppar-zink-katalysator när koldioxid reduceras till metanol, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. En bättre kunskap om katalysprocessen och möjligheten att hitta ännu effektivare material öppnar dörren för en grön omställning inom den kemiska industrin.
Forskare har för första gången kunnat skapa sig en tredimensionell bild av en röntgenbinär, ett system där ett svart hål och en stjärna kretsar kring varandra. De blev förvånade när de upptäckte att lutningen på rotationsaxeln för det svarta hålet skiljer sig mycket, hela 40 grader, från axeln i systemets omloppsbana. Resultatet publiceras i dag i tidskriften Science.
Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.
Forskare vid Stockholms universitet har genomfört den första experimentella studien som visar att hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra under kognitiv evolution. Denna så kallade mosaikliknande hjärnevolution verifierades i ett selektionsexperiment med guppyfiskar (Poecilia reticulata) där storleken på hjärnans telencefalon, men inga andra regioner, skilde sig med 10 procent.
Mikroorganismer är oväntat effektiva på att binda metangas som läcker från havsbottnen ut i havet där den orsakar oönskade konsekvenser för miljön. Det visar en ny studie av havsbottnar vid Svalbard. Ny studie från Stockholms universitet
Skogen är ständigt aktuell och ett viktigt område inom forskningen, bland annat för att hitta framtidens lösningar för material, mat och bränsle, men också när det gäller frågor om äganderätt och ekonomiska strukturer, nu och historiskt. Är du journalist och letar efter någon som kan kommentera eller förklara frågor som rör skogen? Välkommen att kontakta någon av Stockholms universitets experter.
In a new study, researchers at Stockholm University have demonstrated that blood-seeking mosquitoes can instead be directed to feed on a toxic plant-based solution, which in turn kills them. This result could be one solution for the global problem of diseases like malaria or dengue fever by specifically targeting the mosquitoes while other species like bees won’t be affected.
Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att blodsugande myggor kan lockas av att suga i sig en giftig växtbaserad lösning, som dödar dem. Metoden kan bli en ny lösning på de globala problemen med sjukdomar som malaria och denguefeber, genom att den specifikt riktar sig till myggor, medan andra arter som bin inte påverkas.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Stockholms universitet har flera forskare på plats på Förenta nationernas klimatkonferens COP26 i Glasgow. Forskare från Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet finns också på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm för att svara på frågor om klimatet och visa direktsända forskarintervjuer från Glasgow.
En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet.
Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.
Släktskapet mellan dagens fem arter av noshörning har länge varit omdiskuterat. Men genom analyser av arvsmassan hos våra nuvarande arter och tre utdöda arter kan forskarna nu fylla i luckor i noshörningarnas familjeträd.
