Gå direkt till innehåll
Det finns enbart cirka 200 individer kvar av kakapon. Foto: Jake Osborne
Det finns enbart cirka 200 individer kvar av kakapon. Foto: Jake Osborne

Pressmeddelande -

Utrotningshotad papegoja har oväntat god genetisk hälsa

Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.

Innan människorna kom till Nya Zeeland fanns troligen hundratusentals exemplar av kakapoer, eller ugglepapegojor som de även kallas, på Nya Zeeland. Efter människans ankomst har antalet papegojor minskat drastiskt och idag är arten utrotningshotad. År 1995 hade antalet minskat till 51 fåglar, varav 50 var isolerade på den lilla ön Stewart Island. På fastlandet fanns en ensam hane, känd som Richard Henry. Idag har antalet kakapoer ökat till cirka 200 individer tack vare omfattande bevarandeinsatser.

Nu kommer oväntade och goda nyheter. Den första kartläggningen av artens arvsmassa visar att potentiellt skadliga mutationer hos arten verkar ha minskat, trots 10 000 års isolering och inavel. Kakapoerna bär i själva verket färre skadliga mutationer än vad nu utdöda populationer på fastlandet en gång gjorde. Forskare från Sverige och Nya Zeeland har gjort analyserna som publiceras i tidskriften Cell Genomics.

– Vår studie visar att den kvarvarande populationen på Stewart Island har varit isolerad i cirka 10 000 år och att under denna tid har skadliga mutationer tagits bort genom naturligt urval i en ”reningsprocess” (purging) och att inaveln kan ha underlättat detta, säger Nicolas Dussex, forskare vid Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik, säger att skadliga mutationer kan leda till genetiska sjukdomar i små populationer.
– Våra fynd som visar ett minskat antal skadliga mutationer är viktiga, eftersom det innebär att inavel i dagens population sannolikt kommer att ha mindre allvarlig påverkan än vi först trodde.

Studien är den första heltäckande analysen av kakapons arvsmassa. Genuppsättningen från 49 individer av arten har analyserats, däribland 14 individer av den utdöda populationen på fastlandet.

Enligt teorin kan skadliga mutationer ansamlas i små populationer och öka risken för utrotning. Men det kan också vara så att skadliga genvarianter, som exponeras genom inavel, kan försvinna från populationen genom naturligt urval. Den nya studien visar att i fallet med kakapoerna har en kombination av inavel och naturligt urval lett till en minskning av skadliga genvarianter.

Enligt forskarna kan resultaten användas praktiskt för att bevara kakapoerna. Genom att använda uppgifter om genetisk status går det att välja ut de bästa individerna för att skapa en livskraftig population.

Studien har också en mer generell betydelse för bevarande av andra arter med hög grad av inavel och isolering då resultaten tyder på att det är möjligt att arter under vissa omständigheter kan överleva, även om de varit isolerade i många generationer. Forskarna ska nu fortsätta att undersöka andra extremt inavlade fågel- och däggdjursarter

Bilder och film: https://stockholmuniversity.box.com/s/pahpv8dmkwgqquxo9zl5hxi3iuh6oz5x

Kontakt:
Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik
love.dalen@nrm.se, tfn 070-777279

Nicolas Dussex, forskare vid Centrum för paleogenetik
nicolas.dussex@zoologi.su.se, tfn 070-0317026

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.