Ämnen: Naturvetenskap

  • Antimateria faller nedåt

    För första gången har gravitationens påverkan på antimateria observerats i ett experiment. Det har skett vid ALPHA-experimentet på CERN, där Fysikum på Stockholms universitet är representerat genom Svante Jonsell.

  • Bildning och kunskap hyllas i Blå hallen

    Den 29 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.

  • RNA från utdöd art återskapat för första gången

    Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.

  • Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

    Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

  • Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

    Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

  • Mikroorganismer är lösningen för att binda kol i marken

    Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.

  • Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

    I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .

  • Nytt sätt att rena vatten från läkemedelsrester

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

  • Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • Tio nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2023 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets tio hedersdoktorer är: Jim Albrecht, Ian Brooks, Richard Dyer, Jan Ellenberg, Janet Gornick, Birke Häcker, Susanne Ljung, Peter Sarnak, Janet M. Thornton och Susan Vroman.

  • PCB funnet på 8 000 meters djup i Stilla havet

    Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet. Ny studie från Stockholms universitet.

  • Nu avslöjas generna som skiljer ullhåriga mammutar från elefanter

    Forskare vid Centrum för paleogenetik har lyckats kartlägga mycket mer DNA än vad någon tidigare gjort för en utdöd istida djurart. I en ny studie identifieras mutationer som var unika för den ullhåriga mammuten – som troligen legat bakom mammutens hårtillväxt, fettlagring och de små öronen.

  • Researchers from Stockholm University to lead new expedition to study the arrival of summer in the Arctic

    Changes in the Arctic sea ice due to global warming have created opportunities to reach previously inaccessible regions earlier than usual. Come early May, ten researchers from Stockholm University will board the Swedish icebreaker Oden in Longyearbyen on Svalbard, Norway, to participate in the international expedition ARTofMELT2023 (Atmospheric Rivers and the Onset of Sea Ice Melt 2023) led by St

  • En andra chans för våtmarker

    Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.

  • Unik ring upptäckt kring dvärgplaneten Quaoar

    En stor ring har upptäckts kring dvärgplaneten Quaoar med hjälp av rymdteleskopet CHEOPS. Ringen är oväntad stor i förhållande till dvärgplanetens storlek, vilket utmanar idéer om varför en del himlakroppar uppvisar ringar men inte andra.

  • Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

  • James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade

    Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.

  • Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångskogar

    Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej