Gå direkt till innehåll

Ämnen: Nya publikationer

  • Arktis permafrost tinar snabbare än vad som tidigare är känt

    Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Bakterier från varma källor löser ämnesomsättningens mysterium

    Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.

  • Allvarligare tropiska cykloner globalt då Sahara grönskar

    Varmare klimat kan i framtiden leda till att södra Sahara grönskar, med ändrad vegetation och minskad stoftspridning. Forskare vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet har funnit att tropiska cykloner historiskt har blivit fler och allvarligare som en följd av detta.

  • Exploderande supernova observerad rekordsnabbt

    De första observationerna av de tidiga stadierna av en supernova redovisas nu i en artikel i Nature Physics, publicerad av bland annat forskare vid Stockholms universitet. Observationerna gjordes endast tre timmar efter explosionen, vilket var tillräckligt tidigt för att bestämma vad som hände strax innan explosionen.

  • 25 000 år av regn över Sahara avslöjade

    Att Sahara en gång grönskat av gräs och träd har forskarna känt till länge. Nu har spår av löv från havssediment avslöjat hur mycket det regnat över Sahara. Den kunskapen kan hjälpa forskarna att förstå hur klimatet kan förändras i framtiden i Sahara och i Sahel-området.

  • DNA-koll med mobilen ger pricksäker behandling

    Med hjälp av en nytt mikroskop skrivs ut i en 3D-printer och sätts på en vanlig mobiltelefon kan läkare ställa diagnoser på till exempel cancertumörer och infektioner som tuberkulos. Uppfinningen kan bli ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens.

  • Cellens natriumhiss har både klister och smörjolja

    Forskare från universiteten i Stockholm och Oxford har undersökt hur och varför vissa lipider klistrar ihop salttranportörer som finns i cellmembran och varför andra hjälper till att smörja deras rörelser. Svaren gör det möjligt att utveckla nya behandlingar mot vissa cancertyper och högt blodtryck. Resultaten publicerades nyligen i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Communications.

  • Nytt ljus på antimateria

    Forskare vid Stockholms universitet och Cern har lyckats göra laserspektroskopi på antiväte. De är alltså på väg att se om antimateria uppför sig på annat sätt än ”vanlig” materia. Svante Jonsell är en av forskarna bakom resultaten som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Växt med gen från fluga rengör mark från sprängmedel

    Sprängämnet trotyl förgiftar mark och grundvatten i många områden i Sverige och övriga världen. Ämnet finns utspritt över så stora arealer att rening inte kan ske med mekaniska metoder. Nu har forskare vid Stockholms universitet och University of York upptäckt ett enzym i bananflugor som oskadliggör trotyl mycket mer effektivt än andra enzymer.

  • Kråkor varken tänker eller resonerar

    En ny studie omkullkastar ett decennium av forskning om vad som gör kråkfåglar intelligenta. Nya analyser visar att kråkor löser problem genom trial-and-error och inte genom att de tänker eller resonerar.

  • Nya rön om kopplingen tinande permafrost och klimatpåverkan

    Forskare kan nu visa hur permafrosten i Arktis tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i slutet av den senast istiden. Arktis infrusna kolreservoarer frigörs nu åter och riskerar att ytterligare driva på den pågående klimatuppvärmningen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature Communications.

  • Så mycket klarar världens korallrev

    Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.

  • Stora och ökande metanutsläpp från sjöar

    De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.

  • Vulkanutbrott ger långvariga globala effekter på klimatet

    Kraftiga vulkanutbrott på höga breddgrader har stor inverkan på det globala klimatsystemet under flera decennier. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Inte sant att fler syskon leder till lägre intelligens

    Ju fler syskon i familjen, desto lägre kognitiv förmåga har barnen. Det har tidigare visats i flera studier inom beteendevetenskapen. Men forskning från Linda Wänström och Gebrenegus Ghilagaber visar att sambandet inte är så enkelt.

  • Många gifter kvar i dina kläder

    Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.

  • Nytt material binder koldioxid från fuktig luft

    Ett material med mycket små porer kanske kan vara en lösning på klimatfrågan. Forskare har skapat kristaller som binder koldioxid från luft mycket mer effektivt än tidigare kända material. Forskningen publicerades nyligen i en artikel i tidskriften Science.

  • Nya kemiska strukturer tar effektivt bort koldioxid från gasblandningar

    Upptäckten av en ny familj av kemiska strukturer skulle kunna öka värdet av biogas och naturgas som innehåller koldioxid. Det visar en studie som idag publiceras i Nature. Materialen med de nya kemiska strukturerna, som kallas zeoliter, har små hålrum som kan fånga in koldioxid mer effektivt från bränslegaser än tidigare kända strukturer.

  • ​En god sömn gynnar upplevelsen av arbetsdagen

    Hög belastning och stress på arbetsplatsen kan bidra till dålig sömn medan en god sömn kan förbättra upplevelsen av att vara på jobbet. En ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet visar att det finns ett ömsesidigt samband mellan hög belastning på arbetet och sömnstörningar. Studien publiceras i julinumret av tidskriften Sleep.

  • Vi har svårt att förstå världskartans kant

    Var dyker flygplanet upp igen? En ny studie visar att vi har svårt att uppfatta hur kanterna av en världskarta hänger samman. Både vuxna och barn har stora problem att korrekt ange var ett flygplan som passerar världskartans kant kommer tillbaka till kartan.

Visa mer