Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression. Det visar en studie publicerad i Lancet Digital Health.
Många industritomter är förorenade med miljögifter och måste behandlas innan marken kan användas. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent under en tioårsperiod. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.
Nya effektivare övervakningsmetoder av jordens fiske kan hjälpa myndigheter och företag att identifiera och eliminera risken för arbetskraftsmissbruk och illegalt fiske. Det visar en forskningsstudie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Arbetstagare i 60 årsåldern och uppåt blir allt nöjdare med sina jobb ju äldre de blir, visar två studier från Stockholms universitet. Det visar två studier, som har genomförts under ledning av Lawrence Sacco och Loretta Platts. forskare respektive docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Den friktion som uppstår mellan botten av en glaciär och landskapet under den har en avgörande roll för vad prognoserna för framtidens havsnivåer blir i glaciärmodeller använda av FN:s klimatpanel. Det visar en nyligen publicerad studie från Stockholms universitet, genomförd vid norra Grönlands största glaciär Petermannglaciären.
En ny studie varnar för att infertilitet hos hannar, orsakad av värme, kan göra att arter försvinner på grund av klimatförändringar vid lägre temperaturer än tidigare beräknat.
Inavel är skadligt och bör undvikas under alla omständigheter. Det är utgångspunkten för dagens forskning om evolution och hundratals vetenskapliga studier. Men en ny studie vid Stockholms universitet, publicerad i Nature Ecology and Evolution, visar att frågan egentligen är komplicerad. Studien sammanfattar fyrtio år av forskning och bildar en syntes av 139 olika experimentella studier.
Med mindre än 100 individer kvar tillhör Sumatranoshörningen en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Men en studie ledd av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, publicerad i Nature Communications, visar att graden av inavel bland noshörningarna är förvånansvärt låg, vilket innebär att det fortfarande finns en chans att rädda mycket av artens genetiska mångfald.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.
Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.
Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i
Forskning på sediment från Arktiska oceanens botten visar att permafrost tinade när klimatet blev varmare i slutet av förra istiden. Resultaten varnar för vad som kan hända i en nära framtid. Några få grader varmare i Arktis kan leda till en mycket stor upptining av permafrost, erosion av kusterna och utsläpp av växthusgaser.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.
Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.
