En ny studie från Stockholms universitet visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.
För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu oberoende observationer av det ovanliga fenomenet i tidskrifterna Nature och Nature Astronomy.
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Cetus och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna. Forskning vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Parasiten toxoplasma, även kallad kattsmittan, är vanligt förekommande bland den svenska befolkningen. Nu visar en studie ledd av forskare vid Stockholms universitet hur den mikroskopiska parasiten på ett så framgångsrikt sätt sprids i kroppen. Detta sker genom att parasiten kapar immuncellernas identitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.
Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.
En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare. Den nya tekniken som kan skrivas ut på 3D-skrivare är framtagen i ett samarbete mellan Stockholms universitet och Malmö universitet. Forskningen publicerades nyligen i International Journal of Human - Computer Studies.
För hundar är det ofta naturligt att visa tillgivenhet mot människor. Forskare från Stockholms universitet har nu sett samma anknytningsbeteende hos vargar mot de människor som tar hand om dem.
Samtidigt som miljontals människor runt om i världen står inför hotet om svält och undernäring, binder produktionen av foder upp naturresurser som skulle kunna användas för att producera mat till människor. Ny forskning publicerad i Nature Food, visar hur små förändringar i utfodringen skulle kunna upprätthålla den djurproduktion vi har i dag, samtidigt som mer mat blir tillgänglig för människor.
Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression. Det visar en studie publicerad i Lancet Digital Health.
Många industritomter är förorenade med miljögifter och måste behandlas innan marken kan användas. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent under en tioårsperiod. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.
Nya effektivare övervakningsmetoder av jordens fiske kan hjälpa myndigheter och företag att identifiera och eliminera risken för arbetskraftsmissbruk och illegalt fiske. Det visar en forskningsstudie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Arbetstagare i 60 årsåldern och uppåt blir allt nöjdare med sina jobb ju äldre de blir, visar två studier från Stockholms universitet. Det visar två studier, som har genomförts under ledning av Lawrence Sacco och Loretta Platts. forskare respektive docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Den friktion som uppstår mellan botten av en glaciär och landskapet under den har en avgörande roll för vad prognoserna för framtidens havsnivåer blir i glaciärmodeller använda av FN:s klimatpanel. Det visar en nyligen publicerad studie från Stockholms universitet, genomförd vid norra Grönlands största glaciär Petermannglaciären.
En ny studie varnar för att infertilitet hos hannar, orsakad av värme, kan göra att arter försvinner på grund av klimatförändringar vid lägre temperaturer än tidigare beräknat.
Inavel är skadligt och bör undvikas under alla omständigheter. Det är utgångspunkten för dagens forskning om evolution och hundratals vetenskapliga studier. Men en ny studie vid Stockholms universitet, publicerad i Nature Ecology and Evolution, visar att frågan egentligen är komplicerad. Studien sammanfattar fyrtio år av forskning och bildar en syntes av 139 olika experimentella studier.
Med mindre än 100 individer kvar tillhör Sumatranoshörningen en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Men en studie ledd av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, publicerad i Nature Communications, visar att graden av inavel bland noshörningarna är förvånansvärt låg, vilket innebär att det fortfarande finns en chans att rädda mycket av artens genetiska mångfald.