Lagstiftande politiker och handläggare vid Migrationsverket framhåller gärna barns rättigheter när det gäller asylpolitik och beslut i ensamkommande barns ärenden. Men i praktiken kan gränsdragningen vara otydlig och inkonsekvent. Det visar Daniel Hedlund i en unik avhandling om migrationspolitikens inbyggda urvalsprocesser.
Under våren bjuder Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, in till en öppen samtalsserie i sju delar med fokus på Sverige, migration och flyktingskap. I samtal med forskare och masterstudenter vid institutionen ges fördjupad kunskap, olika perspektiv och ett vidare sammanhang på dagens situation.
Appen och vandringsdramat EXIL skapar reflektion och låter åskådarna möta exilpoeters texter om frihet på torg och samlingsplatser. ”EXIL – fria poeter på flykt” är producerat av RATS Teater, som står för Research, Arts and Technology for Society, vid Stockholms universitet och Östgötateatern i Norrköping med stöd av Statens kulturråd.
Två forskare vid Stockholms universitet får stora anslag från europeiska forskningsrådet, ERC.. Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, undersöker tinande permafrosts möjliga inverkan på klimatet. Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, forskar om hur samspelet mellan ekonomiska och sociala motiv styr individuella beslut.
I den svenska asylprocessen ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Men ny forskning från Stockholms universitet visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet i asylprocessen. Varken tjänstemän på Migrationsverket eller familjernas juridiska ombud har förutsättningar att i praktiken ta hänsyn till barnets bästa.
Den 17 mars hölls första träffen inom Teknikvägen. Det är ett mentorskapsprogram för nyanlända ingenjörer som drivs av Korta vägen vid Stockholms universitet och Sveriges Ingenjörer.
Här är några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism.
Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.
För att få handla med världens största ekonomi under 1700-talet var européer tvungna att anpassa sig till hårda kinesiska lagar. Men man hittade vägar att samarbeta. En nyutkommen avhandling i historia ger en annorlunda bild av européer i världen.
Redan under medeltiden, före Gustav Vasa och reformationen, var idén om det svenska riket central i historieskrivningen. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur argument baserade på riket och dess intressen låg till grund för en ideologisk kamp om rätten till det svenska riket och dess resurser.
Sverige och USA har sedan 1930-talet genomfört ett flertal historiska jubileer tillsammans. Jubileerna har förmedlat historier om hur svenskar köpt land av indianer och grundat så kallad civilisation i Amerika. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur denna praktik började, och problematiserar att Sverige fortsätter att hylla sitt koloniala arv.
Ny forskning från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet visar att anhöriga får ta allt mer ansvar för omsorgen om äldre. En stor del av döttrarna och sönerna som ger omsorg till sina gamla föräldrar upplever psykiska påfrestningar som går ut över både dem själva och deras arbete.
Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss. Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Deltar gör bl.a. Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå.
En forskargrupp knuten till Akademin för ekonomistyrning i staten vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet kommer följa och forska på Arbetsförmedlingens förnyelseresa som inleds nu och ska pågå fram till 2021.
Hur kan svenska skolan möta utmaningen att ge bästa möjliga undervisning till nyanlända elever? Och hur tar vi bäst tillvara de nyanlända elevernas egna kunskaper och erfarenheter? Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet arrangerar en nationell samlingskonferens på temat ”resurser”.
Regeringen har beslutat om sammansättningen av nämnden vid Skolforskningsinstitutet. Professor Per-Olof Wickman, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, blir dess ordförande.
Den 5-7 oktober 2015 arrangerar Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet en internationell konferens. Deltagare med olika bakgrunder ska fokusera på nödvändiga förändringar i människors relation till naturen.
Nihad Bunar presenterar idag den 16 september resultaten från ett forskningsprojekt som studerat mottagande och inkludering av nyanlända elever. Föreläsningen ges kl 18.30 - 20.00 på Kulturhuset Fanfaren i Farsta.
Stockholms universitet arrangerar ett antal program i Almedalen, på egen hand och tillsammans med andra. Dessutom medverkar många enskilda forskare i andra arrangörers program. Här följer en samlad lista i datumordning. Mer information om universitetets Almedalsmedverkan: www.su.se/almedalsveckan.
