Ämnen: Rättsvetenskap

  • Sveriges EU-ordförandeskap 2023 – vem kan svara på vad?

    Våren 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Vad innebär det och vilka frågor kan bli aktuella att hantera och driva under de sex månader som Sverige ska planera och leda arbetet i ministerrådet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor med koppling till Europa och Sveriges EU-ordförandeskap.

  • Barn i migrationsprocessen drabbas av otydlig lagstiftning

    I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger i dag dålig vägledning om hur avvägningen bör göras. I en ny avhandling från Stockholms universitet förtydligar Louise Dane samspelet mellan principen om barnets bästa, barns rätt till privatliv samt intresset av reglerad invandring.

  • Advokaten Johan Eriksson en av Stockholms universitets hedersdoktorer 2019

    Stockholms universitet har utsett 2019 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Bland dessa finns advokaten Johan Eriksson, fotohistorikern Eva Dahlman och översättaren Kajsa Öberg Lindsten. Även Axel van den Berg, Elizabeth Churchill, Nora Underwood och Frances Westley utses till hedersdoktorer.

  • Unga nyanlända döms på vagare grunder än svenska ungdomar

    Unga nyanlända migranter döms för sexuellt ofredande på vagare grunder än svenska ungdomar. Det visar en ny studie gjord av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. En experimentell studie gjord bland nämndemän visar också att en svensk ungdom bedöms mer trovärdig i en förhörssituation än en ungdom med utländsk bakgrund – trots identiska förutsättningar och berättelser.

  • Nya doktorer uppmärksammas vid högtid i Blå hallen

    Den 28 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus. Högtiden uppmärksammar såväl nyblivna doktorer som nya hedersdoktorer.

  • Ny avhandling: Världsbanken och IMF underminerar arbetsrätten

    Det nyliberala tänkande och instrumentalistiska perspektiv som präglar Världsbanken och Internationella valutafonden tenderar underminera internationella arbetsrättsliga normer om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, medan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling tenderar främja dessa rättigheter. Det hävdas i en ny avhandling i arbetsrätt från Stockholms universitet.

  • 2016 års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi

    - Hur kan föräldrar förhindra sina barn från att begå brott? Forskning kring föräldrars påverkan på brottsligt beteende belönas. - Per-Olof Wikström - förste svenska kriminolog att vinna priset.

  • Seminarium: Är fartygsbefälhavare skyldiga att rädda båtflyktingar?

    Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss. Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Deltar gör bl.a. Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå.

  • Ryska flyktingar diskriminerades under kalla kriget

    Flyktingar i Sverige diskriminerades under kalla kriget. Särskilt ryska flyktingar fick betydligt mer begränsade uppehållstillstånd än andra. En ny avhandling i historia vid Stockholms universitet visar på en tät relation mellan säkerhetspolitik och flyktingpolitik. En relation som också påverkades av etniska fördomar och svenska byråkraters åsikter om moral och skötsamhet.

  • FN:s säkerhetsråd – en domstol i bräschen för världsdemokrati

    FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms universitet.

  • Ny avhandling: Billighetsskälen fyller en viktig funktion i straffsystemet

    Så kallade billighetsskäl kan påverka såväl valet av påföljd som straffmätningen i lindrigare riktning. I en ny avhandling från Stockholms universitet diskuterar Jack Ågren bland annat förutsättningarna för att ”belöna” så kallade kronvittnen med nedsatt straff. Vidare föreslår han att de åtta punkter som nu anger billighetsskäl reduceras till fyra.

Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej