Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhällsvetenskap

  • Varför ska föräldrar vara på särskilda sätt?

    Föräldrar har funnits i alla tider, men vad betyder föräldraskap och varför ska människor vara föräldrar på särskilda sätt? Därför att Gud, experter och barn säger så, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Gustav Westberg undersöker hur föreställningar om föräldraskap motiveras från 1800-talets slut till idag.

  • Nytt sätt att se på organiserad brottslighet

    Begreppet ”organiserad brottslighet” används på ett felaktigt sätt och saknar en tydlig definition. Det får allvarliga konsekvenser för både brottsbekämpningen och för demokratin. Det menar Amir Rostami, som i sin avhandling i sociologi argumenterar för ett nytt sätt att se på det som brukar kallas organiserad brottslighet.

  • Ny bok: ”Politisk populism kan vara bra för demokratin”

    Den moderna populismen är ett globalt fenomen som är här för att stanna, hävdar Benjamin Moffitt, forskare vid Stockholms universitet och författare till ”The Global Rise of Populism”. Populisternas budskap är ofta enkla: Landet är i kris och etablissemanget struntar i folket. De vinner också uppmärksamhet och röster genom att bryta mot politiska spelregler.

  • Nytt ljus över klimatets dimmiga förflutna

    Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar forskare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två artiklar som publicerats i Nature. Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.

  • Internationell konvention om dataövervakning behövs

    Amerikansk rätt ger ett otillräckligt skydd från att EU-medborgares personuppgifter samlas in av USA:s underrättelsetjänster för övervaknings- och datalagringsändamål (datamining). Det är en av slutsatserna i en avhandling från Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

  • Så kan man lösa problem med svarsbortfall

    ​Att få tillförlitliga resultat från stora undersökningar är viktigt för beslutsfattare – och i förlängningen även för demokratin. Men när färre och färre svarar på viktiga undersökningar blir kvaliteten på resultaten allt sämre. Per Gösta Andersson, Stockholms universitet, och Carl-Erik Särndal, Statistiska centralbyrån, arbetar på en metod som mildrar effekten av svarsbortfall.

  • Motsägelsefulla uppfattningar om ensamkommande flyktingbarn och deras trovärdighet

    Lagstiftande politiker och handläggare vid Migrationsverket framhåller gärna barns rättigheter när det gäller asylpolitik och beslut i ensamkommande barns ärenden. Men i praktiken kan gränsdragningen vara otydlig och inkonsekvent. Det visar Daniel Hedlund i en unik avhandling om migrationspolitikens inbyggda urvalsprocesser.

  • Sveriges yngste Ph.D. vill förstå vanliga människors räknande

    Stefan Buijsman, Sveriges yngsta doktor, har endast 20 år gammal disputerat i matematisk filosofi vid Stockholms universitet. Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer.

  • Nobelpristagare bland 2016 års hedersdoktorer

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur. Nya hedersdoktorer inom humanvetenskap är även Dmitrij Dobrovoľskij, Marcia Landy, Phillip R. Shaver, Samuel L. Odom och Ellen Hey. Inom naturvetenskap Philip D. Jones och Xiaowei Zhuang.

  • Styrelseledamöters lojalitetsplikt bör regleras i lag – förslag i ny avhandling

    ​Lojalitetsplikten för styrelseledamöter i bolagsstyrelser är inte reglerad i svensk lag. Det kan ha bidragit till de senaste årens företagsskandaler. I en ny avhandling från Stockholms universitet beskriver, analyserar och systematiserar Jessica Östberg rättsläget. Avhandlingen innehåller även förslag på en lagreglering av lojalitetsplikten.

  • Stora variationer i nederbörd och torka under det senaste årtusendet

    En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.

  • Politiska beslut behövs för bättre tolkutbildning

    Det behövs samordnade politiska beslut för att revidera Sveriges strategi för tolkutbildning, som är från 1970-talet. Det framgår av rapporten ”Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval”, som i dagarna publiceras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

  • Arbetsrelaterad ohälsa – inte ett ”kvinnoproblem”

    Vad finns det för samband mellan organisatoriska faktorer, psykosocial arbetsmiljö och hur vi mår? Och varierar det mellan kvinnor och män? På uppdrag från Arbetsmiljöverket har en forskargrupp vid Stockholms universitet sammanställt befintlig forskning och statistik på området för att få svar.

  • Sverige, migration och flyktingskap. En samtalsserie i sju delar

    Under våren bjuder Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, in till en öppen samtalsserie i sju delar med fokus på Sverige, migration och flyktingskap. I samtal med forskare och masterstudenter vid institutionen ges fördjupad kunskap, olika perspektiv och ett vidare sammanhang på dagens situation.

  • Stora forskningsanslag till projekt om tinande permafrost och social ekonomi

    Två forskare vid Stockholms universitet får stora anslag från europeiska forskningsrådet, ERC.. Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, undersöker tinande permafrosts möjliga inverkan på klimatet. Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, forskar om hur samspelet mellan ekonomiska och sociala motiv styr individuella beslut.

  • Svårt leva ”som vanligt” för asylsökande barn i familj

    I den svenska asylprocessen ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Men ny forskning från Stockholms universitet visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet i asylprocessen. Varken tjänstemän på Migrationsverket eller familjernas juridiska ombud har förutsättningar att i praktiken ta hänsyn till barnets bästa.

  • Renare luft i Europa avslöjar ett varmare Arktis

    En kraftig minskning av mängden förorenande partiklar i luften över Europa kan delvis förklara den snabba uppvärmningen av Arktis. Detta visar en ny studie publicerad i Nature Geoscience. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har kommit fram till att utsläppen av växthusgaser snabbt måste minskas för att dämpa klimatförändringen i Arktis.

Visa mer