Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhällsvetenskap

  • Generösa personer lyssnar mer på sitt hjärta

    Vissa människor delar gärna sina resurser med andra. Varför är det så? En ny forskningsstudie visar att mänsklig generositet kan hänga samman med förmågan att ”lyssna på sitt hjärta”.

  • Guancherna på Kanarieöarna härstammar från Nordafrika enligt DNA-studie

    Kanarieöarnas urbefolkning, allmänt kända som guancherna, härstammar från Nordafrika. Teorin om deras ursprung har funnits länge, men har nu bekräftats av en grupp arkeologer, varav flera är knutna till Stockholms universitet. Resultatet har uppnåtts genom en DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen på 1400-talet.

  • Kolliderande neutronstjärnor ger gravitationsvågor, ljus och guld

    Den 17 augusti i år upptäcktes gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor för första gången. Inom några timmar hade astronomer runt om i världen hittat källan till utbrottet i en galax 130 miljoner ljusår bort. Idag släpps ett flertal vetenskapliga artiklar om denna banbrytande upptäckt. Astronomer och fysiker vid Stockholms universitet har deltagit i ett antal av dessa studier.

  • Birkakrigaren var en kvinna

    Krig under vikingatiden var inte en aktivitet uteslutande för män. Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Studien är den första i sitt slag som kan visa genetiska bevis för att krigaryrket var öppet för kvinnor under vikingatiden.

  • Så hittar flyktingar den farliga vägen mot Europa

    Varför beslutar sig människor för att resa genom Sahara och över Medelhavet mot en osäker framtid i Europa? Och hur vet de hur de ska ta sig fram? Att samla information och kunskap om smugglare, rutter och tillfälliga jobb är det viktigaste för dem som vågar allt för hoppet om ett liv i säkerhet och trygghet.

  • ”Medierna borde inte låta Trump styra agendan”

    - Att dra sig ur klimatavtalet måste betraktas som ett utslag av skandalartad inkompetens, en fara för den nationella säkerheten och ekonomin. Men det är bara en av flera saker som Trump och hans utnämnda gör som bryter mot det som de flesta amerikaner vill, säger medieprofessor Robert Entman som besöker Stockholms universitet.

  • När kraftsporten var manlig

    Mellan 1920- och 1960-talet var kraftsport mest för män ur arbetarklass. Boxare och tyngdlyftare var män som hade maskulint laddade värderingar om idrottslig stil och hur kroppen borde se ut. Ideal som innehöll tydliga klassmarkörer.

  • Mammor ratas inte när de söker jobb

    Mammor ratas inte till förmån för pappor när de söker jobb i Sverige. Dessutom kallas kvinnor och män generellt lika ofta till intervju när de söker jobb, både när det gäller låg- och högkvalificerade jobb. Det visar en ny och omfattande experimentstudie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, den första i sitt slag i Sverige.

  • Att vara vanlig kräver mycket jobb

    Svenska småstadsungdomar som vill klä sig ”vanligt” måste kontinuerligt bevaka och uppdatera sin garderob, visar en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet. Att hålla sig inom ramarna för vad som anses normalt är ett ständigt pågående jobb. Inte heller är steget särskilt långt mellan ”mainstream” och ”subkultur”.

  • Extremsportande chefer skapar nya ledarskapsideal

    Allt fler chefer utövar idrott på mycket hög nivå. De sportiga toppcheferna kopplar dessutom aktivt sitt idrottsutövande till den egna chefsidentiteten. Och skapar ett ideal som också påverkar och ställer nya krav på medarbetarna i den organisation de leder. Det visar en ny avhandling av Janet Johansson vid Stockholm Business School/Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

  • Barn med skilda föräldrar kan få lägre betyg – de här drabbas värst

    Barn till skilda eller separerade föräldrar har generellt lägre betyg än barn med föräldrar som lever ihop. Men hur pass mycket betygen påverkas av separationen varierar mellan olika grupper som är födda i Sverige, som har ursprung i olika länder. Förklaringen kan ligga i hur pass vanligt det är med separationer inom respektive grupp, visar en ny studie från Stockholms universitet.

  • Kort politisk bakgrund till valet i Turkiet på söndag

    Söndagen den 16 april hålls en folkomröstning som kan ge presidenten i Turkiet mycket stora maktbefogenheter. I den här videon diskuterar två forskare vid Institutet för Turkietstudier, Jenny White och Paul Levin, bakgrunden till den nuvarande politiska situationen. OBS engelska.

  • Brist på rättssäkerhet när asylärenden avgörs

    Trots att Sverige i tio år haft särskilda migrationsdomstolar är det fortfarande svårt och osäkert att bedöma vem som har rätt till asyl och vem som inte har det. I en ny avhandling granskas hur rättssäkerheten fungerar i praktiken i migrationsdomstolarna, där de asylsökandes trovärdighet ifrågasätts.

  • Barnkultursymposium 2017: Barnkulturens gränsland

    Barnkulturens gränser och gränser i barnkulturen är temat för 2017 års barnkultursymposium. Finns konstnärliga gränser inom barnkulturen och var anser vuxenvärlden att gränsen går för vad som är lämpligt för barn? Vad innebär de åldersmässiga skiljelinjerna mellan barn, ungdom och vuxen? Hur märks gränser som mellan stad och landsbygd eller mellan Sverige och resten av världen i barnkulturen?

  • Svårt för nyanlända att inkluderas i skolan

    Många nyanlända upplever sig exkluderade i skolan. Skolan brister i att anpassa pedagogiken till barnens förutsättningar samtidigt som de har svårt att få kontakt med svenskspråkiga vänner. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap visar på behovet av förändring i synen på hur nyanlända tas emot av svensk skola.

  • Därför spelar mätningar större roll än resultat i bistånd

    Alla vill veta om biståndspengar kommer fram och ger resultat i fattiga länder. Men det är svårt att mäta. När fokus hamnar på resultat och mätning påverkar det biståndsarbetet på sätt som man inte kunnat förutse. Mätningarna i sig verkar däremot öka allmänhetens förtroende för svenskt bistånd.

Visa mer