Generösa personer lyssnar mer på sitt hjärta
Vissa människor delar gärna sina resurser med andra. Varför är det så? En ny forskningsstudie visar att mänsklig generositet kan hänga samman med förmågan att ”lyssna på sitt hjärta”.
Vissa människor delar gärna sina resurser med andra. Varför är det så? En ny forskningsstudie visar att mänsklig generositet kan hänga samman med förmågan att ”lyssna på sitt hjärta”.
Kanarieöarnas urbefolkning, allmänt kända som guancherna, härstammar från Nordafrika. Teorin om deras ursprung har funnits länge, men har nu bekräftats av en grupp arkeologer, varav flera är knutna till Stockholms universitet. Resultatet har uppnåtts genom en DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen på 1400-talet.
Den 17 augusti i år upptäcktes gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor för första gången. Inom några timmar hade astronomer runt om i världen hittat källan till utbrottet i en galax 130 miljoner ljusår bort. Idag släpps ett flertal vetenskapliga artiklar om denna banbrytande upptäckt. Astronomer och fysiker vid Stockholms universitet har deltagit i ett antal av dessa studier.
Krig under vikingatiden var inte en aktivitet uteslutande för män. Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Studien är den första i sitt slag som kan visa genetiska bevis för att krigaryrket var öppet för kvinnor under vikingatiden.
Stockholms universitet har ett antal forskare som kan kommentera kyrkovalet och svara på frågor kring Svenska kyrkan och religion i allmänhet.
Att det är fler män än kvinnor i ett område är kopplat till både färre skilsmässor och att fler män engagerar sig i sina barn. Det visar ny forskning från Stockholms universitets demografiska avdelning.
Unga med utländsk bakgrund som identifierar sig med föräldrarnas kultur är mer benägna att känna sig integrerade i den svenska majoritetskulturen. Det visar en ny studie i sociologi, som har undersökt unga med iransk respektive ex-jugoslavisk bakgrund.
Varför beslutar sig människor för att resa genom Sahara och över Medelhavet mot en osäker framtid i Europa? Och hur vet de hur de ska ta sig fram? Att samla information och kunskap om smugglare, rutter och tillfälliga jobb är det viktigaste för dem som vågar allt för hoppet om ett liv i säkerhet och trygghet.
- Att dra sig ur klimatavtalet måste betraktas som ett utslag av skandalartad inkompetens, en fara för den nationella säkerheten och ekonomin. Men det är bara en av flera saker som Trump och hans utnämnda gör som bryter mot det som de flesta amerikaner vill, säger medieprofessor Robert Entman som besöker Stockholms universitet.
Mellan 1920- och 1960-talet var kraftsport mest för män ur arbetarklass. Boxare och tyngdlyftare var män som hade maskulint laddade värderingar om idrottslig stil och hur kroppen borde se ut. Ideal som innehöll tydliga klassmarkörer.
Mammor ratas inte till förmån för pappor när de söker jobb i Sverige. Dessutom kallas kvinnor och män generellt lika ofta till intervju när de söker jobb, både när det gäller låg- och högkvalificerade jobb. Det visar en ny och omfattande experimentstudie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, den första i sitt slag i Sverige.
Svenska småstadsungdomar som vill klä sig ”vanligt” måste kontinuerligt bevaka och uppdatera sin garderob, visar en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet. Att hålla sig inom ramarna för vad som anses normalt är ett ständigt pågående jobb. Inte heller är steget särskilt långt mellan ”mainstream” och ”subkultur”.
Allt fler chefer utövar idrott på mycket hög nivå. De sportiga toppcheferna kopplar dessutom aktivt sitt idrottsutövande till den egna chefsidentiteten. Och skapar ett ideal som också påverkar och ställer nya krav på medarbetarna i den organisation de leder. Det visar en ny avhandling av Janet Johansson vid Stockholm Business School/Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Barn till skilda eller separerade föräldrar har generellt lägre betyg än barn med föräldrar som lever ihop. Men hur pass mycket betygen påverkas av separationen varierar mellan olika grupper som är födda i Sverige, som har ursprung i olika länder. Förklaringen kan ligga i hur pass vanligt det är med separationer inom respektive grupp, visar en ny studie från Stockholms universitet.
Söndagen den 16 april hålls en folkomröstning som kan ge presidenten i Turkiet mycket stora maktbefogenheter. I den här videon diskuterar två forskare vid Institutet för Turkietstudier, Jenny White och Paul Levin, bakgrunden till den nuvarande politiska situationen. OBS engelska.
Trots att Sverige i tio år haft särskilda migrationsdomstolar är det fortfarande svårt och osäkert att bedöma vem som har rätt till asyl och vem som inte har det. I en ny avhandling granskas hur rättssäkerheten fungerar i praktiken i migrationsdomstolarna, där de asylsökandes trovärdighet ifrågasätts.
Barnkulturens gränser och gränser i barnkulturen är temat för 2017 års barnkultursymposium. Finns konstnärliga gränser inom barnkulturen och var anser vuxenvärlden att gränsen går för vad som är lämpligt för barn? Vad innebär de åldersmässiga skiljelinjerna mellan barn, ungdom och vuxen? Hur märks gränser som mellan stad och landsbygd eller mellan Sverige och resten av världen i barnkulturen?
Några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism är samlade i det här utskicket. Observera att en hel del av universitetets fasta 08-nummer är vidarekopplade till mobiltelefoner.
Många nyanlända upplever sig exkluderade i skolan. Skolan brister i att anpassa pedagogiken till barnens förutsättningar samtidigt som de har svårt att få kontakt med svenskspråkiga vänner. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap visar på behovet av förändring i synen på hur nyanlända tas emot av svensk skola.
Alla vill veta om biståndspengar kommer fram och ger resultat i fattiga länder. Men det är svårt att mäta. När fokus hamnar på resultat och mätning påverkar det biståndsarbetet på sätt som man inte kunnat förutse. Mätningarna i sig verkar däremot öka allmänhetens förtroende för svenskt bistånd.