För femton månader sedan kom Oussema Ben Hamouda till Sverige. Han kunde ingen svenska alls. I dag arbetar han som verksamhetsutvecklare på SJ. På svenska. – Jag bara bestämde mig. För att lära mig språket och för att få mitt drömjobb, på SJ. I Almedalen den 3 juli medverkar han på ett seminarium om arbetsmarknaden för utländska akademiker.
En helt ny metod för att framställa vätgas från vatten har utvecklats av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Den unika metoden kan leda till att vi i slutändan minskar vårt beroende av kol och olja. Upptäckten publiceras 26:e juni 2013 i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature av den svenska forskaren Gustav Berggren, numera verksam vid Institutionen för biokemi och biofysik.
Den 18-24 juli arrangeras "The 2013 European Physical Society Conference on High Energy Physics, EPSHEP 2013" i Stockholm. Ett av de stora ämnena kommer vara den nyligen upptäckta Higgs-bosonen och bland talarna märks Peter Higgs själv och Gerard t’Hooft, nobelpristagare i fysik 1999. Konferensen är ett samarrangemang mellan Stockholms universitet och KTH.
Ett internationellt team av forskare, där Stockholms universitet ingår, har rekonstruerat arvsmassan hos ett dussin leprabakterier från medeltida skelett och moderna fynd. Resultaten påvisar ett europeiskt ursprung för spetälska i Nordamerika och ett gemensamt ursprung för spetälskabakterier inom de senaste 4000 åren.
Välkommen till öppen föreläsning med professor Boris Groys som är en mångfacetterad konstvetare och som innehar många roller i den globala konstvärlden idag. Han är verksam som filosof, essäist, kritiker, curator och mediateoretiker. Groys har sin bakgrund i östtyska Berlin och i Sovjetunionen, men emigrerade till väst under 1980-talet, och har introducerat ryska tänkare för en publik i väst.
En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.
Idag 30 maj kl. 17:00 sänds ett nytt avsnitt av den akademiska talkshowen Crosstalks. Då kommer flera framstående forskare att samtala om aktuella ämnen som berör oss alla. I programmet kommer bland annat människans framtid i universum diskuteras. Vad händer med utforskandet av universum när stora rymdprogram som NASA läggs ner och kommer vi att kunna resa på semester till mars i framtiden?
Den forskningsbaserade kunskapen inom läs- och skrivområdet förefaller inte göra några egentliga avtryck i skolpraktiken. Elevers skolresultat fortsätter enligt internationella undersökningar att sjunka. Forskningsresultaten upplevs som mer tillgängliga och angelägna för lärarna när forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Det är inte bara hjärnan som styr kroppen. Kroppen styr också hjärnan. Det visar den forskning som världsledande forskare och nobelpristagare presenterar vid en internationell konferens inom forskningsområdet Psykoneuroimmunologi i Stockholm i juni. Forskning som bland annat gett ny kunskap om uppkomsten av depression och om hur antidepressiva medel i hög grad fungerar som placebopreparat.
Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition.
Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
Lördagen den 4 maj blir Philip Warkander den första doktoranden från Centrum för Modevetenskap vid Stockholms universitet att försvara sin avhandling om bilden av svensk – och då specifikt stockholmsk – stil som rymmande mer än det demokratiska och monokroma. Avhandlingen är en etnografisk studie som undersöker samspelet mellan stil, sexualitet och kön i det samtida Stockholm.
Modersmålsundervisning i finska sätts nu på utbildningskartan. Stockholms universitet har fått examenstillstånd för att utbilda lärare i finska som modersmål för årskurserna 7-9. Finska är Sveriges största officiella minoritetsspråk och talas av cirka 250 000 personer, men intresset är växande även bland de finskättade som inte talar språket.
Hur faller antimateria? Den frågan har forskargruppen ALPHA, där Stockholms universitet ingår, försökt besvara. I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Communications, rapporterar forskarna en första mätning av antiatomers tunga massa.
Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering av yrkeserfarenhet för behörighet. Universitet får sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. När man ska kunna ansöka om validering är ännu inte klart.
Förväntningarna på arbetslivet i det alkoholpreventiva arbetet är höga. Men intresset för alkoholprevention i arbetslivet är lågt bland arbetsgivare, speciellt när det gäller insatser som riktar sig till alla anställda, det visar en ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet.
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
I butiken kategoriseras de flesta parfymerna som antingen kvinnliga eller manliga, men hur upplevs dofterna när vi inte känner till den kategoriseringen? Nu visar en ny avhandling från Stockholms universitet att många parfymer egentligen upplevs som ”unisex”, och det är dessa dofter som är de mest omtyckta.
Nytt sökrekord – var femte sökande i landet väljer att söka till Stockholms universitet hösten 2013.