Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Etisk kompetens för säkrare vård

    Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa den etiska kompetensen bland chefer i vården är viktigare än någonsin i en tid med svåra prioriteringar. Det visar avhandlingen ”Verksamhetschefens etiska kompetens. Om identifiering och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården” som Erica Falkenström vid Institutionen för pedagogik och didaktik disputerar med den 19 oktober.

  • Avancerat filtersystem ska avslöja varför solens yttre atmosfär är hetare än den inre

    Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.

  • Fjärilar och bananflugor kan ge svar på evolutionsgåta

    Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?

  • Stora anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till forskning inom naturvetenskap

    Stockholms universitet får bidrag om 33 miljoner kronor för forskning inom material och miljökemi, 30 miljoner för forskning inom Zoologi och 26 miljoner för forskning inom solfysik. Ett samarbetsprojekt med Umeå universitet får också medel för forskning om sjukdomen ALS. Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som beslutat om årets anslag för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.

  • Pressinbjudan: Nya provtagningsmetoder avslöjar gifter i plast

    Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.

  • Direktsänt drama om världens första programmerare - Ada Lovelace

    Kista Teater, Bahnhof och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet presenterar ADA FTW (for the win). Ett direktsänt drama om världens första programmerare, Ada Lovelace, där du kan delta via sms, twitter och webb. Premiär 10 oktober.

  • Vad har Annika Falkengren, Michael Wolf och Peter Norman gemensamt?

    Svar: De är alla tidigare studenter från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Torsdagen den 4 oktober möts de i en paneldiskussion om vad som krävs för att bli en framgångsrik ekonom på dagens och morgondagens arbetsmarknad.

  • 50 forskare förklarar världen

    Årets upplaga av Forskardagarna bjuder på ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar från forskare vid Stockholms universitet. 50 nydisputerade forskare berättar om allt ifrån Alfons Åberg till japansk musik och hur sannolik sannolikheten egentligen är. Vill du veta mer om det amerikanska valet eller varför getingar är randiga? Besök Forskardagarna!

  • Modetrender spreds snabbt redan i 1700-talets Europa

    Samtidigt som Gustav III lanserade en nationell dräkt skapades en svensk modekultur under sent 1700-tal med starka europeiska influenser. Modeidéer spreds fort redan i det tidigmoderna Europa. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på hur modevaror och modebilder färdades över språkliga och geografiska gränser.

  • Elitforskning kräver resurser till Vetenskapsrådet

    För att åstadkomma den elitsatsning på forskning regeringen önskar bör anslaget till Vetenskapsrådet öka kraftigt, anser dekanus Anders Karlhede i en debattartikel. Detta är en effektiv kvalitetsstyrning av nya medel till forskning. (publicerat på Newsmill)

  • Stockholmspriset i kriminologi tilldelas David Farrington

    Forskning om brottsförebyggande åtgärder tidigt i livet prisas. Är det möjligt att tidigt i livet förebygga framtida kriminalitet? Det är en av flera frågor som 2013-års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi, David Farrington professor vid Cambridge University, har ägnat sin forskning åt.

  • Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost utmed sibirisk-arktiska kusten än vad som tidigare förutspåtts

    En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.

  • Norra ishavet kallare idag än under den senaste istiden

    Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.

  • Välkommen till vernissage och pressvisning av utställningen: "Föreställningar om det gemensamma"

    Konstutställningen Föreställningar om det gemensamma handlar om offentliga rum, privata nätverk och konsten att organisera kollektiv mening. Utställningen öppnar den 25 augusti i och omkring Husby konsthall, och den 26 augusti i Studion på Moderna Museet. Dessutom kommer man att kunna ta del av utställningen på nätet, via Radio Peyvand på internet, i Kista m.fl. platser.

  • Kebnekaises sydtopp gynnas av den kalla sommaren

    2011 var Sveriges högsta topp lägre än under hela 1900-talet men i år har den kalla sommaren gjort att toppen ”växt” 2 meter. Detta visar den traditionsenliga augustimätningen av Kebnekaises båda toppar som utförts av Gunhild Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet. Sydtoppen mättes till 2 101,8 meter över havet och nordtoppen till 2 096,3 meter.

  • Dagens tamhöns känner igen en tiger på lukten

    Höns härstammar från den asiatiska djungelhönan som i vilt tillstånd är ett bytesdjur för rovdjur. Nu har forskare för första gången kunnat visa att dagens tamhöns kan upptäcka rovdjur enbart med hjälp av luktsinnet. Hönsen reagerade på lukten av bland annat tigerspillning med ett vakande beteende. De kunde tydligt känna igen lukten av rovdjur trots att de inte har någon erfarenhet av dessa.

  • Världens största teleskop för gamma-strålning ser ljuset

    För första gången börjar det största teleskopet i världen för gamma-strålning att ta emot data. Forskare vid Stockholms universitet som är med i projektet hoppas att teleskopet snart kan lära oss mer om mörk materia och andra gåtor i universum.

  • Stockholms universitet på DN Debatt

    Regeringen måste se den bredare samhällsnyttan av forskning. Den ensidiga inriktningen mot medicin och teknik måste brytas och satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap måste till. Detta skriver Stockholms universitets rektor Kåre Bremer, prorektor Lena Gerholm och vicerektor Astrid Söderbergh Widding idag söndag den 29 juli på Dagens Nyheters debattsida.

Visa mer