Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Inlandsvattnets betydelse för jordens kolkretslopp

    Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.

  • Miljögifter i fokus i nytt svensk-kinesiskt forskningssamarbete

    Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet får, tillsammans med kinesiska forskare i Shanghai, ett stort anslag för att studera miljögiftsproblematiken i den ekonomiskt starkaste delen av Kina, Yangtzeflodens deltaregion. Det är en region som står för cirka 20 procent av Kinas BNP.

  • Sociala roller påverkar tuppars personlighet

    Inte bara människor utan också djur kan ha olika personlighet. Individer av samma art skiljer sig åt i beteende, till exempel är vissa individer mer risktagande än andra. Varför djur har personlighet, och varför individer beter sig olika sinsemellan är däremot oklart. Nu visar svenska forskare att ett djurs sociala status i gruppen kan påverkar dess beteenden.

  • Nytt grepp på effektiv nervcellsdifferentiering inom regenerativ medicin

    Genom att kombinera materialvetenskap och regenerativ medicin har forskare skapat en ny teknik för att förstå hur tillväxtstimulerande faktorer kan användas för att förbättra överlevnad och differentiering av transplanterade stamceller. Resultaten kan få stor betydelse inom stamcellsforskningen för integrering av transplantat och behandling av neurodegenerativa sjukdomar.

  • Super-supernovorna – universums ljusstarkaste stjärnexplosioner

    En kraftfullare typ av stjärnexplosioner har upptäckts. I en artikel som idag publiceras i Nature visar astronomerna hur observationer av dessa supersmällar utesluter tidigare idéer om vad som ligger bakom deras enorma ljusstyrkor. Kanske är det istället magnetarer – kraftigt magnetiska och snabbt roterande kompakta himlakroppar – som ligger bakom fenomenet.

  • Protein med järnkoll

    Proteiner väljer metaller på ett mer avancerat sätt än man tidigare trott visar en ny studie som i veckan publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences USA (PNAS). Resultat som ökar förståelsen för biokemiska reaktioner man försöker efterlikna industriellt, till exempel inom så kallad grön kemi.

  • Forskardagarna: Fyrtio forskare förklarar världen

    Forskardagarna erbjuder även i år ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar. Varför gör inte slaven uppror och hur använder vi dator- och tv-spel tillsammans? Det är några av de frågor som diskuteras vid Stockholms universitet 2-3 oktober då nydisputerade forskare presenterar sin forskning. Totalt ges 40 korta föredrag under 2 dagar.

  • IPCC-symposium hedrar Bert Bolin

    Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.

  • Halterna av fluorerade miljögifter i svenska uttrar ökar

    Koncentrationer av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) i levern hos uttrar från Sverige har stadigt ökat under de senaste 40 åren, trots minskade PFAA-utsläpp, visar en ny studie som publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan. Den uppåtgående trenden är av ”stor oro för den skandinaviska utterpopulationen”, skriver forskarna.

  • Forskare som kan kommentera IPCC-rapporten

    Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.

  • Cellers pH regleras av hissar

    När natriumjoner förflyttas in i celler kan det ske med en hiss-liknande mekanism visar en ny studie av forskare vid Centre for Biomembrane Research som publicerats i Nature. Denna nya kunskap kan få stor betydelse för förståelsen av hur celler fungerar och för att utveckla nya läkemedel, till exempel mot cancer.

  • Nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen

    I en artikel i tidskriften PNAS presenterar forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen. Resultaten kan vara av betydelse för forskning om Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar.

  • Kampen om Kebnekaises högsta topp

    Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.

  • Kaffe bromsar avskogning i Etiopien

    Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.

  • Jämställdhetspolitik i världen från 60-talet och framåt

    Vad är egentligen jämställdhet? Hur tolkar forskare den internationella utvecklingen på detta politikområde? Konferensen Global Gender Equality Politics Since the 1960’s ger en möjlighet att studera och diskutera dessa frågeställningar utifrån ett brett internationellt perspektiv.

  • Ny behandling för den som har svårt att komma till skott

    Varför göra i dag det du kan skjuta upp till i morgon? Ofta kan det vara svårt att få saker gjorda i god tid. Nu ska världens första behandling för uppskjutandebeteende utvärderas i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet.

  • Ny kunskap om permafrostens påverkan på den globala uppvärmningen

    Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.

  • Så kommersialiseras forskning vid VINN Excellence centra och Berzeli centra

    Den 29:e augusti arrangeras ”The Centre Day 2013” på Moderna Museet i Stockholm. Ett av de stora ämnena för konferensen är det svenska innovationsklimatet och bland talarna märks Jane Walerud, framgångsrik serial tech entrepreneur och Martin Körling, chef för Ericsson research i Silicon Valley.

  • Fermi firar fem med fortsatt ljus över universums mörker

    Världens känsligaste gammastrålningssatellit, NASA`s Fermisatellit, har i fem år levererat data som gett ny kunskap om universums ovanliga fenomen. Forskare vid Stockholms universitet och KTH har medverkat och funnit resultat som kastat nytt ljus på mysteriet om den mörka materian och gigantiska svarta hål i fjärran galaxer.

  • Flest antagna till Stockholms universitet

    Idag den 6 augusti publicerades resultatet av det andra urvalet inför höstterminen 2013. Till Stockholms universitet är det 29 875 antagna vilket är en ökning med cirka 13 procent jämfört med föregående höst. Detta trots en minskning på två procent totalt sett för hela landet.

Visa mer