Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Separationer mångdubblar risken att flytta hem till en förälder

    ​Hushåll där fler än två generationer bor tillsammans – alltså mor- eller farförälder, förälder och barn – är ovanliga i Sverige. Men en ny studie i sociologi visar att sannolikheten för att föräldrar med svensk bakgrund bor hos sin egen förälder och bor kvar där i flera år, ökar kraftigt efter en separation med barn.

  • Svårare för kvinnor att få jobb på annan ort

    Kvinnor som söker jobb på annan ort har mindre chans än män att bli kallade till arbetsintervju. Det visar en omfattande studie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

  • Luktsinnet avslöjar diktatorn

    Personer som lätt äcklas av kroppslukter dras till auktoritära politiska ledare. En enkätundersökning fann ett starkt samband mellan att stödja ett samhälle lett av en stark ledare och att vara känslig för äckliga kroppslukter som svett eller urin. Det kan bero på en djupt rotad instinkt att undvika smittorisker.

  • Med huvudet på skaft – nytt ljus på stenåldern

    Ritualiserade huvuden på pålar. Stenåldersmänniskornas samhälle och föreställningsvärld var mer komplex än man tidigare trott. Det visar nya analyser av de skallar som hittats i Kanaljorden i Motala.

  • Ozonskiktet återhämtar sig inte på våra breddgrader

    Ozonskiktet, som skyddar oss från skadlig ultraviolett strålning, återhämtar sig vid polerna. Men oväntade minskningar i andra delar av atmosfären kan förhindra att ozonlagret återhämtar sig på lägre breddgrader, där det finns fler människor.

  • Ursprunget till vattens märkliga egenskaper funnen

    Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats kartlägga hur vatten fluktuerar mellan två olika tillstånd när det kyls ner. Vid -44 grader Celsius når dessa fluktuationer ett maximum vilket tyder på att vatten kan existera som två helt olika vätskor. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.

  • Sju Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet

    Idag kom besked om vilka unga framstående forskare som får årets Wallenberg Academy Fellows. Av 24 nu utnämnda Fellows kommer sju att vara verksamma vid Stockholms universitet, vilket gör universitetet till det lärosäte som i år beviljats flest Wallenberg Academy Fellows.

  • Så tar sig kattparasiten till din hjärna

    Att en parasit hos katter kan ta sig in i människors hjärna är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur parasiten gör för att ta över våra celler.

  • Nya ljusstarkare supernovor utmanar forskningen

    De senaste åren har två nya supernovor observerats som inte beter sig som supernovor brukar. Nya effektiva sökteleskop gör att vi hittar exploderande stjärnor som utmanar forskarnas teorier om hur massiva stjärnor dör, visar två nya studier av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Studierna publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Astronomy.

  • Guancherna på Kanarieöarna härstammar från Nordafrika enligt DNA-studie

    Kanarieöarnas urbefolkning, allmänt kända som guancherna, härstammar från Nordafrika. Teorin om deras ursprung har funnits länge, men har nu bekräftats av en grupp arkeologer, varav flera är knutna till Stockholms universitet. Resultatet har uppnåtts genom en DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen på 1400-talet.

  • Spår i havsbotten visar hur känslig delar av Antarktisisen är

    Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan, en situation som kan uppstå igen på grund av varmare havsvatten som når fram till isfronten. Nya rön presenteras idag i Nature av forskare från Stockholms universitet, Cambridge University och British Antarctic Survey.

  • Kolliderande neutronstjärnor ger gravitationsvågor, ljus och guld

    Den 17 augusti i år upptäcktes gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor för första gången. Inom några timmar hade astronomer runt om i världen hittat källan till utbrottet i en galax 130 miljoner ljusår bort. Idag släpps ett flertal vetenskapliga artiklar om denna banbrytande upptäckt. Astronomer och fysiker vid Stockholms universitet har deltagit i ett antal av dessa studier.

  • Våra jordar kan sakta ner den globala uppvärmningen

    Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.

  • Kommentar om Nobelpriset i kemi

    Professor Martin Högbom, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i kemi.

  • Kommentar om Nobelpriset i fysik

    Jesper Sollerman och Stephan Rosswog, två av Stockholms universitets professorer i astronomi, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i fysik.

  • Svensk forskning spränger gränserna för kunskapen om antimateria

    Forskargruppen ALPHA vid CERN har lyckats producera, fånga och manipulera mer antimateria än någonsin tidigare. Nu öppnas möjligheterna för helt ny kunskap om relationen mellan vanlig materia och antimateria, säger Svante Jonsell vid Stockholms universitet, en av forskningsledarna bakom genombrottet. Det visar en artikel som igår publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Visa mer