Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Kommentar om Nobelpriset i fysik

    Edvard Mörtsell, professor vid Fysikum, och Markus Janson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.

  • Kommentar om Nobelpriset i fysiologi eller medicin

    Christos Samakovlis, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, finns tillgänglig för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysiologi eller medicin.

  • Lärare bjuds in till Hållbarhetsforum vid Stockholms universitet

    Hållbarhetsforum 29-30 oktober är kanske Sveriges mest kvalificerade mötesplats för hållbarhetsfrågor. Några av universitetets mest framstående forskare visar på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Stockholms universitet välkomnar lite extra lärare på grund- och gymnasieskolan som önskar vidareutbilda sig i hållbarhetsfrågor.

  • Erasmusutbyte lär studenter att bli världsmedborgare

    Erasmusprogrammet har sedan 1980-talet skapat en ny ungdomskultur. Utbytesprogrammet fungerar som ett slags lärlingsutbildning för globaliserade kosmopoliter. Det visar en ny studie i socialantropologi.

  • Universitetets egen ”Nobelfest” närmar sig

    Den 27 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya hedersdoktorer.

  • Expertlista för högtider, ceremonier och ritualer

    Det finns många akademiska traditioner, en av de främsta för Stockholms universitet är installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Under ceremonin, som delvis är på latin, promoveras de som har avlagt en doktorsexamen under året och nya professorer installeras. Här listas forskare som kan svara på frågor om högtider, ceremonier och ritualer.

  • Vem bestämmer vad som är bra konst?

    Välkommen till panelsamtalet ”Estetik – på vems villkor?” på Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen. Deltagare: Björn Wiman, Suzanne Osten, Fanna Ndow Norrby och Cecilia Widenheim. Tid: 17 september 2019, 18.00 – 19.30 Plats. Kulturhuset Skärholmen Stadsteatern

  • Expedition på väg till outforskad grönländsk glaciär

    Den 5 augusti påbörjar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen ska främst undersöka kopplingen mellan klimatförändringar och glaciärer men arkeologer finns även med för att studera hur Grönland koloniserats.

  • Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt

    Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.

  • Så skildrade pressen terrorattacken visuellt

    Tidigare har forskare undersökt hur nyhetsmedierna skildrade terrorattacken i Stockholm den 7 april 2017, men inte med bildjournalistik som huvudfokus. Nu presenterar medieforskaren Maria Nilsson, Stockholms universitet, sin kartläggning av hur svensk press gestaltade terrordådet via bilder och videoklipp.

  • Forskare föreslår nytt ramverk för att underlätta utfasning av icke nödvändiga högfluorerade ämnen/PFAS

    Mängden potentiellt skadliga kemikalier i vår miljö skulle kunna reduceras kraftigt om industrin använde dem enbart när det verkligen var nödvändigt. Det är slutsatsen i en vetenskaplig artikel av forskare vid Stockholms universitet. För att underlätta för både konsumenter och producenter att minska användningen av onödiga kemikalier lanserar man ett ramverk för ”nödvändig användning”.

  • Hundratals växtarter har redan utrotats – vad spelar det för roll?

    För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.

  • Överrock av protein gör virus mer smittsamma och länkar dem till Alzheimers sjukdom

    Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

  • Snabb kollaps av permafrost ökar utsläppen av växthusgaser

    Klimatpåverkan från tinande permafrost kan fördubblas till följd av landskapsförändringar som hittills inte finns med i klimatmodellerna. En grupp av internationella forskare, från bland annat Stockholms universitet, beskriver klimateffekter som ytterligare försvårar målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Studien publiceras nu i Nature.

  • Advokaten Johan Eriksson en av Stockholms universitets hedersdoktorer 2019

    Stockholms universitet har utsett 2019 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Bland dessa finns advokaten Johan Eriksson, fotohistorikern Eva Dahlman och översättaren Kajsa Öberg Lindsten. Även Axel van den Berg, Elizabeth Churchill, Nora Underwood och Frances Westley utses till hedersdoktorer.

  • Wallenberg Scholar-anslag för att analysera strukturer i biologiska molekyler

    Xiaodong Zou, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, är en av 22 forskare som idag utsetts till Wallenberg Scholars av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskarna, som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

  • Klimatförändringar gör vissa väderprognoser svårare

    De pågående klimatförändringarna gör det svårare att förutspå vissa aspekter av vädret, visar en ny studie från Stockholms universitet. Studien gäller väderprognoser på 3–10 dagars sikt i norra hemisfären och störst osäkerhet uppstår när det gäller förmågan att förutspå regnmängder under sommarhalvåret, något som kan få stor betydelse för beredskapen inför översvämningar.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej