Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskapliga institutioner

  • Kyssen avslöjar typen av våldtäktsman

    En för offret okänd våldtäktsman som varken har försökt kyssa offret eller har druckit alkohol innan brottet, men har visat tecken på att kontrollera offret, är sannolikt en serievåldtäktsman, det visar en ny doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

  • Artificiellt enzym ger bränsle från vatten

    En helt ny metod för att framställa vätgas från vatten har utvecklats av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Den unika metoden kan leda till att vi i slutändan minskar vårt beroende av kol och olja. Upptäckten publiceras 26:e juni 2013 i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature av den svenska forskaren Gustav Berggren, numera verksam vid Institutionen för biokemi och biofysik.

  • Higgs-bosonen i fokus på årets konferens i partikelfysik

    Den 18-24 juli arrangeras "The 2013 European Physical Society Conference on High Energy Physics, EPSHEP 2013" i Stockholm. Ett av de stora ämnena kommer vara den nyligen upptäckta Higgs-bosonen och bland talarna märks Peter Higgs själv och Gerard t’Hooft, nobelpristagare i fysik 1999. Konferensen är ett samarrangemang mellan Stockholms universitet och KTH.

  • Människan orsakar snabb evolution hos Östersjöfisk

    Människan har påverkat nästan all miljö på jorden och Östersjön har drabbats särskilt hårt av giftutsläpp och övergödning de senaste decennierna. Djur som lever i starkt nedsmutsade miljöer kan antingen dö ut lokalt eller anpassa sig och överleva. En ny avhandling visar att storspigg under kort tid utvecklats genetiskt som svar på människans miljöpåverkan.

  • Rekonstruerade bakterier avslöjar spetälskans ursprung

    Ett internationellt team av forskare, där Stockholms universitet ingår, har rekonstruerat arvsmassan hos ett dussin leprabakterier från medeltida skelett och moderna fynd. Resultaten påvisar ett europeiskt ursprung för spetälska i Nordamerika och ett gemensamt ursprung för spetälskabakterier inom de senaste 4000 åren.

  • Världskänd konstvetare, curator och konstkritiker gästar Stockholms universitet

    Välkommen till öppen föreläsning med professor Boris Groys som är en mångfacetterad konstvetare och som innehar många roller i den globala konstvärlden idag. Han är verksam som filosof, essäist, kritiker, curator och mediateoretiker. Groys har sin bakgrund i östtyska Berlin och i Sovjetunionen, men emigrerade till väst under 1980-talet, och har introducerat ryska tänkare för en publik i väst.

  • Vitaminbrist hos plankton hotar Östersjöns djurliv

    En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.

  • Crosstalks om rymdturism och människans framtid i universum, 30 maj kl 17:00

    Idag 30 maj kl. 17:00 sänds ett nytt avsnitt av den akademiska talkshowen Crosstalks. Då kommer flera framstående forskare att samtala om aktuella ämnen som berör oss alla. I programmet kommer bland annat människans framtid i universum diskuteras. Vad händer med utforskandet av universum när stora rymdprogram som NASA läggs ner och kommer vi att kunna resa på semester till mars i framtiden?

  • Stinkande svinröv lurar flugor

    I söndags slog en svinröv ut i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Den har en unken lukt av ruttet kött för att locka till sig spyflugor. Blomställningen är lika skär och borstig som bakdelen på en gris

  • Banbrytande upptäckter om hjärnan och immunförsvaret

    Det är inte bara hjärnan som styr kroppen. Kroppen styr också hjärnan. Det visar den forskning som världsledande forskare och nobelpristagare presenterar vid en internationell konferens inom forskningsområdet Psykoneuroimmunologi i Stockholm i juni. Forskning som bland annat gett ny kunskap om uppkomsten av depression och om hur antidepressiva medel i hög grad fungerar som placebopreparat.

  • Världsledande klimatforskare om framtidens klimatmodeller

    Warren M. Washington har ägnat sig åt klimatforskning i över 50 år och varit rådgivare åt en flera sittande presidenter. På fredag föreläser han om framtidens klimatmodeller vid årets Bolinföreläsning för klimatforskning i Aula Magna, Stockholms universitet.

  • Kulturella förmågor hos människan äldre än 170 000 år

    Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition.

  • Ny temperaturserie från södra Afrika blir viktig bit i klimatpusslet

    En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.

  • Stockholmarnas mode – mer än denim och monokrom siluett

    Lördagen den 4 maj blir Philip Warkander den första doktoranden från Centrum för Modevetenskap vid Stockholms universitet att försvara sin avhandling om bilden av svensk – och då specifikt stockholmsk – stil som rymmande mer än det demokratiska och monokroma. Avhandlingen är en etnografisk studie som undersöker samspelet mellan stil, sexualitet och kön i det samtida Stockholm.

  • Finskan nytt tillskott i lärarutbildningen

    Modersmålsundervisning i finska sätts nu på utbildningskartan. Stockholms universitet har fått examenstillstånd för att utbilda lärare i finska som modersmål för årskurserna 7-9. Finska är Sveriges största officiella minoritetsspråk och talas av cirka 250 000 personer, men intresset är växande även bland de finskättade som inte talar språket.

  • Einsteins gravitationsteori testas på antimateria

    Hur faller antimateria? Den frågan har forskargruppen ALPHA, där Stockholms universitet ingår, försökt besvara. I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Communications, rapporterar forskarna en första mätning av antiatomers tunga massa.

  • Lukter från barndomen – ett minne blott

    De flesta människor kan med lätthet återskapa sinnesintryck, som bilder och ljud, utan tillgång till yttre stimuli. Dessa mentala representationer är en central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som i drömmar. Men att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del av våra minnen och drömmar.

  • Fuktiga vårvindar till Arktis påverkar sommarens istäcke

    Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.

Visa mer