Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskapliga institutioner

  • Bottentrålning frigör gifter

    Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.

  • Trådarna som håller samman vår vardag

    Det latinska ordet fibra betyder tråd. "Livets trådar – smidiga och starka" är namnet på Bergianska trädgårdens utställning om textilfibrer från växtriket som håller samman vår vardag. Utställningen, som öppnar den 7 mars, visar levande fiberväxter från hela världen tillsammans med textilier, borstar, väskor och flätade korgar.

  • Stockholms universitet får 125 miljoner för topprekrytering

    Stockholms universitet får 125 miljoner kronor av Vetenskapsrådet inom deras program för internationell rekrytering av framstående forskare. Pengarna ska gå till att rekrytera Anders Nilsson som nu är verksam vid Stanforduniversitetet. Pengarna ska fördelas över tio år.

  • Ny studie visar samband mellan luktsinne och demens

    En ny, unik studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.

  • Vetenskap och kommunikation ska sätta Östersjön på agendan

    Foto: Jerker Lokrantz/Azote
    I ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid Stockholms universitet bjudits in för pr

  • Ultrakorta laserpulser avslöjar elektronpars flyktmekanism

    Med hjälp av extremt korta laserpulser kan forskare följa hur elektronerna rör sig i en atom. Forskare från bland annat Lunds universitet och Stockholms universitet har lyckats visa i detalj hur det går till när två elektroner tillsammans kastas ut från atomen. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.

  • Kiselalger producerar nervgift i Östersjön

    Förutom cyanobakterier visar nya forskningsrön att även kiselalger producerar nervgiftet BMAA. Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Sjukhuset fortsätter nu att studera sambandet mellan BMAA och den muskelnedbrytande sjukdomen ALS.

  • Svenska forskare gör årets fysikgenombrott

    Svenska forskare vid Stockholms och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.

  • Ny uppskattning av Östersjöns biologiska pump

    När växtplankton blommar leder det till sedimentation av organiskt material. Det är en del av en cykel av kol, näringsämnen och föroreningar som har stor inverkan på Östersjön. Forskare vid Stockholms universitet har gjort en ny uppskattning av hur stort kol- och kväveflödet egentligen är – information som kan användas för att förbättra modeller för Östersjön och därmed bistå havsförvaltningen.

  • Hög ålder kan öka chansen att överleva

    Effekterna av ökande ålder kan skilja sig rejält mellan olika djur- och växtarter. Hos vissa arter ökar till och med sannolikheten att överleva ytterligare ett år eller att reproducera sig med stigande ålder visar en ny studie i tidskriften Nature.

  • Pressinbjudan till panelsamtal med Nobelpristagarna i fysik

    Årets nobelpristagare i fysik professor Peter Higgs och professor François Englert deltar på lördag i en paneldiskussion på AlbaNova. Det är Stockholms universitet och KTH som gemensamt bjuder in till arrangemanget.

  • Metan bubblar upp från tinande sibirisk-arktiska havsbottnar

    I veckans nummer av Nature Geoscience visar ryska och svenska forskare att det förekommer större utsläpp än tidigare känt av den kraftigt klimatpåverkande gasen metan från Östsibiriska havet, ett område fyra gånger så stort som Sveriges yta.

  • Upptäckter i Antarktis is öppnar nytt fönster mot universum

    Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos dem från exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.

  • Inlandsvattnets betydelse för jordens kolkretslopp

    Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.

  • Miljögifter i fokus i nytt svensk-kinesiskt forskningssamarbete

    Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet får, tillsammans med kinesiska forskare i Shanghai, ett stort anslag för att studera miljögiftsproblematiken i den ekonomiskt starkaste delen av Kina, Yangtzeflodens deltaregion. Det är en region som står för cirka 20 procent av Kinas BNP.

  • USA:s Sverigeambassadör möter klimatengagerade studenter

    Idag, tisdag den 5 november, besöker USA:s Sverigeambassadör Mark Brzezinski Stockholms universitet för att öppna en konferens där studenter från 17 svenska lärosäten ska simulera FN:s kommande klimatförhandlingar i Warsawa.

  • Nytt grepp på effektiv nervcellsdifferentiering inom regenerativ medicin

    Genom att kombinera materialvetenskap och regenerativ medicin har forskare skapat en ny teknik för att förstå hur tillväxtstimulerande faktorer kan användas för att förbättra överlevnad och differentiering av transplanterade stamceller. Resultaten kan få stor betydelse inom stamcellsforskningen för integrering av transplantat och behandling av neurodegenerativa sjukdomar.

  • Protein med järnkoll

    Proteiner väljer metaller på ett mer avancerat sätt än man tidigare trott visar en ny studie som i veckan publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences USA (PNAS). Resultat som ökar förståelsen för biokemiska reaktioner man försöker efterlikna industriellt, till exempel inom så kallad grön kemi.

Visa mer