Ingen effekt av betablockerare efter hjärtinfarkt med bevarad hjärtfunktion

Långtidsbehandling med betablockerare för patienter som haft akut hjärtinfarkt men efteråt har en bevarad hjärtfunktion, påverkar inte risken för att de drabbas av en ny hjärtinfarkt eller avlider. Det visar en ny studie som publicerats i New England Journal of Medicine och som Troels Yndigegn, läkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, är försteförfattare till.

Beta-Blockers after Myocardial Infarction and Preserved Ejection Fraction (www.nejm.org)

Studien REDUCE som genomfördes av forskare vid flera sjukhus och universitet i Sverige, Estland och Nya Zeeland, undersökte effekterna av långtidsbehandling med betablockerare hos patienter som haft akut hjärtinfarkt men efteråt har en bevarad hjärtfunktion.
Över 5 000 patienter, varav cirka 500 från sjukhus i Region Skåne, ingick i studien och dessa lottades slumpmässigt till att få standardbehandling med betablockerare eller inte. Därefter följde forskarna patienterna i upp till fem år och tittade bland annat på dödlighet, nya hjärtinfarkter, hjärtsvikt och förmaksflimmer.

– Resultaten visar att långtidsbehandling med betablockerare inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt hos deltagarna. Trots att betablockerare traditionellt har använts som standardbehandling efter hjärtinfarkt, visar studien att det inte finns någon tydlig fördel för den här specifika patientgruppen, säger Troels Yndigegn som varit ansvarig prövare och koordinator för studien.

Kan slippa onödig behandling
Nästan 20 000 patienter får årligen hjärtinfarkt i Sverige och upp emot hälften av dessa har efteråt en bevarad hjärtfunktion. Betablockerare har historiskt varit en del av behandlingen för alla patienter efter hjärtinfarkt. Läkemedlen blockerar receptorer i blodkärl och hjärta och begränsar på det sättet effekten av olika stresshormoner. Det gör att hjärtat kan arbeta mer effektivt och att blodtryck och puls sjunker.
Den rutinmässiga behandlingen med betablockerare grundar sig på äldre studier som visade att behandlingen gjorde nytta, främst för patienter med skada på hjärtmuskeln.

– Nu när studien visat att de med bevarad hjärtfunktion inte har någon nytta av betablockerare kan patienterna slippa behandling i onödan, en behandling som inte sällan medför risk för biverkningar, säger Troels Yndigegn.

Exempel på biverkningar är långsam hjärtrytm, trötthet, huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, diarré, kalla händer och fötter, sömnproblem och mardrömmar.

Påverkar framtida behandlingsriktlinjer
Resultatet av studien som presenterades vid American College of Cardioglogy Conference den 7 april, kommer framöver att påverka behandlingen av patienter med hjärtinfarkt.

– Resultaten kommer att bidra till att vägleda framtida behandlingsriktlinjer för hjärtinfarktpatienter med bevarad hjärtfunktion, säger Troels Yndigegn.

Fakta REDUCE

• Studien inleddes i slutet av 2017 och pågick fram till början av 2023.
• I Sverige har patienter från 38 sjukhus deltagit.
• Studiedata kommer från Swedeheart, hjärtsjukvårdens kvalitetsregister.
• Tomas Jernberg, professor på Karolinska Institutet har varit ansvarig för studien, Troels Yndigegn och David Erlinge, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, har varit med och lett arbetet.
• Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta:
Troels Yndigegn, läkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, troels.yndigegn@skane.se, troels.yndigegn@med.lu.se, eller via pressansvarig på Skånes universitetssjukhus på tel. 046-17 23 44.