​Samband mellan nedsatt kognitiv förmåga och försämrad prognos vid hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Trots nya behandlingar, som moderna läkemedel och defibrillatorer, är dödligheten fortfarande hög och prognosen sämre än för vissa cancersjukdomar. Nu visar en ny studie ett samband mellan nedsatt kognitiv förmåga och en ökad risk för återinläggning på sjukhus, eller för tidig död, för patienter med hjärtsvikt.

Den nya studien, som publicerats i den medicinska tidskriften ESC Heart Failure, är gjord av forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Det är den första studien där nedsatt kognition kopplas till försämrad prognos hos en större grupp hjärtsviktspatienter som vårdats på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem, använda siffror och språk.
– Patienterna fick göra fyra olika så kallade kognitiva test inom ramen för studien. Det oberoende samband vi kunde se var att de patienter som presterade sämre på testen, hade en ökad risk för återinläggning på sjukhus och ökad risk för död, säger Martin Magnusson, överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

I studien ingick 281 patienter varav 80 patienter visade på nedsatt kognitiv förmåga i testen. Men bara fyra av dem var sedan tidigare medvetna om att deras kognition var försämrad.
– Det skulle kunna vara så att denna patientgrupp har en minskad förmåga att följa evidensbaserade behandlingsrekommendationer – särskilt om de inte känner till sin nedsatta kognitionsförmåga. Men det är inte undersökt, säger Martin Magnusson.

Fler studier behövs
Hannes Holm, ST-läkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och post doc i Martin Magnussons forskargrupp, betonar att studien enbart visar ett samband mellan resultat på kognitiva test och återinläggning på sjukhus och död för patienter med hjärtsvikt.
– Vi vet ännu inte om det är brist på kognitiv förmåga som har denna effekt på prognosen vid hjärtsvikt, eller om det är hjärtsvikten i sig som påverkar kognitionen, säger Hannes Holm.

Det är inte heller studerat hur hjärtsviktspatienter skulle reagera på att screenas för kognitiv funktion och sedan få kognitivt stöd i sin hjärtsviktsbehandling.
– Det är något vi vill titta vidare på. Stämmer vår hypotes skulle det kunna innebära att denna patientgrupp kan erbjudas ett större stöd i sin kognitiva förmåga, vilket i sin tur kan vara ett enkelt och pragmatiskt sätt att rädda fler liv, säger Martin Magnusson.

Länk till artikel om studien:
Cognitive test results predict mortality and rehospitalization in heart failure: A Swedish prospective cohort study

För mer information kontakta:
Martin Magnusson, överläkare inom kardiologi vid Skånes universitetssjukhus, adjungerad professor vid Lunds universitet, clinical fellow vid Wallenberg Centre for Molecular Medicine (WCMM) och ansvarig för HARVEST-studien: 0727-120944, martin.magnusson@med.lu.se

Fakta: Hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad. Den försämrade pumpfunktionen kan också bero på att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska. Risken för dödlighet inom fem är 50 procent.

Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen. Hos personer över 80 år är förekomsten cirka tio procent. I Sverige finns ungefär 250 000 personer med symtomgivande hjärtsvikt, många av dessa vårdas inom slutenvården vid upprepade tillfällen.

I Skåne är cirka 26 000 personer drabbade av hjärtsvikt. Av dessa vårdades 7 200 patienter totalt 83 200 dygn inneliggande på sjukhus under 2018.

Källa: 1177.se, Sveriges kommuner och regioner, Skånes universitetssjukhus