Gå direkt till innehåll
Elektrifiering som kräver mer kärnkraft

Blogginlägg -

Elektrifiering som kräver mer kärnkraft

När EU-kommissionen i veckan presenterade sin klimatstrategi för Europa handlade det nästan bara om elektrifiering, medan biobränslen tonades ner kraftigt. Elen ska inte bara användas direkt, den ska dessutom omvandlas till vätgas och elektrobränslen i stor skala, både flytande och i gasform. Andelen el i den slutliga energianvändningen ska mer än fördubblas under de närmaste tre årtiondena.

Det är inte helt enkelt att läsa ut hur den här elen ska produceras, men en stor del blir vindkraft, mycket från parker till havs. Men för att klara systemet kommer det också att krävas en hel del kärnkraft. Det framgår av diagrammen i rapporten.

Dokumentet kallas ”En ren planet för alla – en europeisk strategisk långsiktig vision för en växande, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi”. Tidsperspektivet är 2050, och det var ingen slump att denna strategiska plan presenterades ett par dagar innan klimatmötet i Katowice inleds.

Förtjusningen i el, vätgas och elektrobränslen har spritt sig som ett virus i det europeiska beslutsmaskineriet under de senaste åren. I motsvarande grad har misstron mot bioenergi ökat. Det gäller framför allt det som odlas på åkermark. Men också det som kommer från skogarna. Varje formulering om bioenergi innehåller dessutom den språkliga brasklappen ”hållbar” – sustainable biomass eller sustainable biofuels måste man alltid skriva. Underförstått: det finns en massa ohållbar bioenergi därute någonstans, som hotar natur och miljö. För andra energislag används aldrig den här typen av reservation. Till saken hör att man nu infört hållbarhetskriterier för alla biobränslen, dvs de måste vara ”hållbara” för att få användas inom EU. Därmed borde man kunna sluta använda tillägget hållbar; allt ska ju med automatik vara hållbart.

Perspektivet är 2050. Då ska EU vara klimatneutralt. Kommissionen har låtit utreda en rad olika scenarier, och sedan valt ett alternativ som ger en klimateffekt där Europa bidrar till en temperaturhöjning på mindre än 2°C.

Det alternativ man valt leder till att el svarar för 53 procent av all slutanvändning av energi 2050, och att elproduktionen ökar 2,5 gånger. Man skriver att 80 procent av all elproduktion kommer att komma från förnybara energikällor (till allt större del off-shore). Formuleringen i parentesen antyder att det allra mesta kommer att vara vindkraft. ”Tillsammans med cirka 15 procent kärnkraft kommer detta att vara ryggraden i det Europeiska elsystemet”, skriver kommissionen.

Läs hela blogginlägget

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • ​Svebio blir partner till Carbon Pricing Leadership Coalition

    Svebio har anslutit sig till det internationella initiativet Carbon Pricing Leadership Coalition som strategisk partner. CPLC arbetar för att introducera prissättning av koldioxidutsläpp i länder, regioner och företag internationellt. Svebio uppmanar andra svenska aktörer att delta i det globala arbetet för pris på klimatskadliga utsläpp, främst genom att verka för införandet av koldioxidskatt.

  • Preems raffinaderi i Lysekil har kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja. Här produceras idag cirka 160 000 kubikmeter HVO-diesel och biobensin. Kapaciteten ska öka till 200 000 kubikmeter under 2019. Foto: Rustan Olsson.

    ​Produktion av biodrivmedel i Norden kan fyrdubblas till 2025

    Idag finns kapacitet att varje år producera cirka 12 TWh biodrivmedel i Norden. Det finns planer på att öka produktionskapacitet med ytterligare cirka 36 TWh biodrivmedel till totalt nästan 50 TWh biodrivmedel per år till 2025, visar tidningen Bioenergis sammanställning med 122 befintliga och planerade anläggningar för produktion av biodrivmedel i Norden.

  • Foto: Kjell Andersson

    Olje- och gasindustrin har fått igenom hela sin önskelista

    ​Efter ett år med Donald Trump i Vita Huset kan man summera vad som hänt med amerikansk energi- och klimatpolitik. Det blev precis så illa som man kunde vänta sig – om inte värre. Tyvärr har den här aspekten av det republikanska styret kommit lite i skymundan av alla skandaler och utrikespolitiska äventyr.

  • Foto: Arla

    En avfallsskatt som missgynnar återvinning och fjärrvärme

    ​På Fiskeby bruk utanför Norrköping gör man kartonger av gamla kartonger. När vi äter Annas pepparkakor nu till jul kommer förpackningen från Fiskeby. Den är gjord bland annat av gamla mjölkpaket. På insidan av mjölkpaketen finns en tunn plastfilm för att inte mjölken ska lösa upp kartongen och rinna ut.

  • Foto: Pixabay

    Ett Nobelpris i tiden, men Nordhaus räknar fel

    Att William Nordhaus får ”Nobelpriset i ekonomi” på måndag mitt under klimatmötet i Katwice är ett tecken i tiden. Inte sedan klimatmötet i Paris har klimatfrågan varit så uppmärksammad som nu. Och allt fler diskuterar det som Nordhaus propagerat för i flera årtionden: att sätta pris på koldioxidutsläppen och sedan låta marknadsekonomin hitta de bästa lösningarna på hur utsläppen ska minskas.

  • Bloggaren Kjell Andersson, Svebio.

    2018 - året då klimatet blev privatmoral

    Vi går mot slutet av 2018. Det var inte bara året då Donald Trumps klimatförnekelse fick spridning och inspirerade andra ledare runtom i världen att skynda långsamt, ifrågasätta eller rent ut motarbeta klimatvetenskapen. Det var också året då klimatpolitiken privatiserades och blev en fråga om personlig moral och livsstil.

  • Bensinen och gasen flödar och CO2-utsläppen ökar

    Bensinen och gasen flödar och CO2-utsläppen ökar

    ​Vår familj kom just hem från att ha hälsat på släktingar och vänner i USA över jul- och nyårshelgerna. Vi hyrde bil några dagar, eftersom det är enda sättet att ta sig fram i de delar av USA där vi vistas. På vägen mellan Kansas City och Lawrence i Kansas stannade vi till vid en bensinmack i den lilla orten Linwood. Oblyad bensin kostade 1,85 dollar/gallon.​