Fossilfri gödsel ett steg mot fossilfritt jordbruk

Höstsådden ser fantastiskt fin ut häromkring i Sörmland. Det var visserligen torrt att par veckor strax efter sådden, men nu har vi haft en hel del regn och åkrarna riktigt lyser, friskt gröna i brittsommarsolen - vi hade ju Birgittadagen i onsdags. Här odlas mycket vete, men det kan också vara höstkorn. Också en hel del höstsådd raps.

En bra skörd är beroende av rätt gödsling. Det har länge varit en självklar ”sanning” att den mineralgödsel bönderna använder kräver mycket energi och ger stora utsläpp av koldioxid. Den sanningen kommer vi snart att kunna revidera. Jobbet med att ta fram fossilfri gödsel har kommit igång på allvar. I måndags kom ett pressmeddelande om att en första stor anläggning för fossilfritt framställd ammoniak ska byggas i Nederländerna i samarbete mellan Yara och Örsted. Energikällan är vind, som ersätter naturgas.

Svenskt jordbruk har siktet inställt på fossilfrihet. Lantbruksbranschen var en av de branscher som lämnade över sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft tillsammans med Fossilfritt Sverige till regeringen nu i veckan. Färdplanen har utarbetats av LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) tillsammans med de tre stora medlemsföretagen Lantmännen, Arla och HK Scan. Lantmännen skriver i färdplanen att man tillsammans med Yara ska ”erbjuda marknaden fossilfritt producerad växtnäring, där naturgasen ersätts med elektrolys med förnybar elektricitet som energikälla. Det innebär att den första fossilfria spannmåls-värdekedjan är möjlig att realisera redan till 2023.”

Om man vill veta mer om Lantmännens ambitioner kan man läsa rapporten Framtidens jordbruk – vägen mot ett klimatneutralt jordbruk 2050. Där beskriver Lantmännen hur man kan reducera klimatpåverkan i växtodlingen med 69 procent med olika kända åtgärder, samtidigt som avkastningen kan öka med 48 procent. Det är fantastiska siffror, och det bästa är att huvuddelen av den här förändringen kan ske redan till 2030.

Diagram 1: Ur ett livscykelperspektiv återfinns den största delen av klimatpåverkan för våra livsmedelsprodukter i odlingsledet.
Det är främst biologisk omvandling av kväve i marken, dieselförbrukning och torkning av spannmål som ger upphov till denna påverkan. Produktion av växtnäring (handelsgödsel) står också för en betydande del. För att ge en fullständig bild av klimatpåverkan från spannmåls­ odling bör också kolinbindningseffekten inkluderas. Dock saknas i dagsläget metodik för att den ska kunna kvantifieras i en livscykelanalys. Källa: Lantmännens interna siffror 2015, beräknat per kilo vetemjöl.

Fossilfri mineralgödsel och bättre styrning av gödslingen står för en mycket stor del av den minskade klimatpåverkan. Fossilfri gödsel ensamt för 22 procent.

Men precisionsodling är också en viktig del. Med hjälp av modern teknik, sensorer, drönare och digitalisering kan man styra maskinerna och gödslingen så att växterna får precis den gödselgiva de behöver. Det optimerar tillväxten och minimerar näringsförluster och förorening av vattendrag. Man får mer skörd för mindre insats.

Idag tillverkas kvävegödsel, som är den mest energiförbrukande gödseltypen, med hjälp av naturgas. Vid processen släpper man ut koldioxid och har dessutom haft stora utsläpp av lustgas. Det senare har man lyckats reducera. Men tillverkningen är både energikrävande och ger stor klimatpåverkan.

Det miljövänliga alternativet är att framställa kvävegödsel med hjälp av en förnybar energikälla och elektrolys, spjälkning av vatten som ger vätgas och tillsammans med luftkväve kan bilda ammoniak. Yara och Örsted ska bygga en sådan anläggning på 100 megawatt i Sluiskil i Zeeland vid Nordsjökusten och utnyttja vindenergi från den nya havsvindkraftparken Borssele i Nordsjön som Örsted just håller på att ta i drift.

Yara är världsledande tillverkare av mineralgödsel, historiskt känt som Norsk Hydro. Örsted hette för ett par år sedan Dong, som betyder ”dansk olja och naturgas”, men bolaget bytte namn, eftersom man nu främst riktar in sig på förnybar energi som vindkraft och biobränsleeldade kraftverk.

Fabriken kommer att börja byggas om något år och framåt 2023 kan det börja finnas fossilfri kvävegödsel att köpa.

Det är ingen total nyhet att göra kvävegödsel med hjälp av förnybar energi. Norsk Hydro, nuvarande Yara, växte faktiskt fram genom produktion av kvävegödsel från vattenkraft i Notodden och inte minst i Rjukan i Telemark. I min egen barndom var norsk kvävegödsel, Norgesalpeter, ett begrepp. Jag minns pappsäckarna med Norsk Hydros logga med vikingaseglet.

Ett alternativ till att göra kvävegödsel från vindkraft kan vara att utnyttja solenergi, en bra lösning i många länder med bra soltillgång året runt.

Vindkraftsgödseln blir dyrare än den gödsel som framställts med hjälp av naturgas. Det gäller att få till stånd styrmedel och marknadsmekanismer som gör att bönderna kan ställa om utan att förlora konkurrenskraft. Fossilfrihet kan också bli ett säljargument med hjälp av förstärkt klimatmärkning.

Effekterna av kvävegödsel från vindkraft och annan förnybar energi kan bli flera, inte minst i klimatdebatten:

• Gödseltillverkning kan vara ett alternativ till att tillverka enbart vätgas för att tillvarata överskottsproduktion av vindkraft och solkraft.
• Användning av mer kvävegödsel har en positiv klimateffekt genom att den ökade växtmassan tar upp mer koldioxid och kan binda mer markkol. Den här aspekten finns med bland förslagen från den klimatutredning som kom i vintras, Klimatpolitiska vägvalskommittén.
• Vi kan komma bort från föreställningar om att det är mer miljövänligt att odla mindre, att det är ett miljöproblem att ”intensifiera”. Tvärtom är det bra för klimat och miljö att öka skördarna.
• Debatten kring mat och klimat kan bli en annan om framställningen av foder till kycklingar och grisar blir fossilfri, eller kan ske med fossilfri gödsel och med mindre läckage av lustgas.
• Inte minst borde förnybar kvävegödsel och precisionsodling kunna vända debatten kring miljövänlig odling och synen på ”ekologisk odling”, och få bort den stigmatisering av mineralgödsel, ”konstgödsel”, som finns i miljödebatten.

I början av 1900-talet hälsades uppfinningen av kvävegödsel som en gåva till mänskligheten, och mineralgödsel har spelat en viktig roll för att utrota svält och fattigdom. Tysken Fritz Haber, som tillsammans med Carl Bosch uppfann Haber-Bosch-processen för att göra syntetisk ammoniak, belönades med Nobelpriset i kemi 1918. Något att påminna sig denna vecka när Nobelprisen tillkännages.

/Kjell Andersson, Svebio