Den 1 juli publicerades en anmärkningsvärd artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Den meddelade i rubriken att avverkningarna i Europa ökat abrupt efter 2015 och den blev stort uppmärksammad ibland annat i the Guardian och i le Monde, tidningar som har stor trovärdighet bland miljövänner i Europa och globalt.
– Skatten strider mot de principer som gällt sedan 1991 att koldioxidskatt bara ska tas upp på fossila bränslen. Det är orimligt att den svenska regeringen och dess samarbetspartier böjer sig för EU-kommissionens diktat på det här viset. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, som en kommentar till dagens budget.
– Det är utmärkt att regeringen och samarbetspartierna ger besked om ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel ända fram till 2030, och dessutom kvotering av bioflygbränsle. Det ger en långsiktighet och stabilitet som vi länge efterlyst. Nivåerna kunde ha satts högre, men kontrollstationen 2022 ger en möjlighet att göra justeringar uppåt. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio.
– Ett konverteringsstöd för att bygga om bilar till etanol- och biogasdrift är bra, men otillräckligt för att åtgärda de stora utsläppen av koldioxid från de bensinbilar som redan rullar på våra vägar och de tusentals nya bensinbilar som säljs.
Svebio inleder ett samarbete med det statliga Litauiska företaget Baltpool och introducerar en digital handelsplats för fasta biobränslen, flis och pellets, i Sverige. Genom handelsplatsen blir det enklare för säljare och köpare av bränslen att mötas och göra affärer till standardiserade villkor.
Sverige får inte falla undan för EU-kommissionens krav på att vi ska införa skatt på förnybara biooljor. Vi måste i Sverige kunna bestämma hur vi vill använda den koldioxidskatt som vi haft ända sedan 1991 och som lett till kraftigt minskat beroende av importerad olja och 30 procent minskade utsläpp av växthusgaser.
För att kunna genomföra EU-kommissionens förslag om coronakrispaket krävs det enighet mellan unionens 27 länder. Det är villkoret eftersom det handlar om finanspolitik och skatter, där medlemsländerna än så länge har egen exklusiv beslutanderätt.
För några årtionden sedan, efter de två oljekriserna 1973 och 1979, startade en omfattande debatt om Sveriges oljeberoende; 75 procent av all energianvändning i Sverige byggde då på importerad, dittills mycket billig olja. Samtidigt rasade debatten om kärnkraftens risker, och alla sökte efter det som då kallades ”alternativa energikällor”.
Skog och åkermark ska i första hand användas för att producera biomassa som kan ersätta fossila bränslen, inte för att lagra kol. Produktion och användning av biomassan ger den största och säkraste klimatnyttan. När man värderar klimateffekten av att lagra in kol i skog och mark måste man ta hänsyn till hur åtgärderna påverkar möjligheterna att producera förnybara råvaror och förnybart bränsle.
Rapsen börjar blomma denna vecka här i Sörmland, rekordtidigt. Övervintringen ser ut att ha varit perfekt, så det blir säkert en bra skörd, även om det finns gott om skadegörare – främst småkryp som är svåra att bekämpa.
Varje kväll tar vi i vår inre corona-exil en promenad på ungefär fyra kilometer i det sörmländska landskapet, som här mest består av odlade fält med en del åkerholmar och skogsbryn, och lite ängs- och betesmarker som gradvis håller på att växa igen. Ganska nära finns en näringsrik sjö, men vi ser den inte från vår promenadväg.
Marknaden för pellets i Sverige ökade med 8,3 procent under 2019 jämfört med året innan. Ökningen motsvarande 155 622 ton pellets eller 0,7 TWh energi. Totalt användes drygt två miljoner ton pellets i Sverige motsvarande nästan 10 TWh energi under 2019.
