Minskade energileveranser av fasta biobränslen 2020

Energileveranserna av biobränslen minskade 2020 främst på grund av lägre efterfrågan på biobränslen för uppvärmning. Året var det varmaste sedan mätningar inleddes 1860. Högre priser på flera sortiment gjorde att omsättningen räknat i kronor var oförändrad.

Värdet av levererade fasta biobränslen som flis, spån, bark, pellets och torv under 2020 var cirka åtta miljarder kronor, oförändrat jämfört med 2019. Räknat som energiinnehåll minskade leveranserna av fasta biobränslen med omkring fem procent under 2020 jämfört med 2019. Högre priser på förädlade trädbränslen, biprodukter och returträ uppvägde lägre leveransvolymer. Det visar resultatet av en enkätundersökning utförd av tidningen Bioenergi.

Tidningen Bioenergi har undersökt leveranserna av fasta biobränslen under 2020 räknat i kronor och i energi. Högst omsättning i kronor hade Vida Energi med en omsättning på 1048 miljoner kronor. En ökning med 81 miljoner kronor, 8,4 procent jämfört med 2019. På andra plats kom Stora Enso som omsatte 990 miljoner kronor, en minskning med 83 miljoner, 7,7 procent. På tredje plats kom SCA Energy med en omsättning på 793 miljoner kronor enligt Bioenergis bedömning, en minskning med 115 miljoner kronor, 12,7 procent.

Störst leverantör räknat i energi var Stora Enso med 4,7 terawattimmar (TWh) under 2020, en minskning med drygt 0,7 TWh. Södra Skogsägarna kom på andra plats med 3,9 TWh levererade fasta biobränslen, en ökning med 0,15 TWh. SCA Energy, på tredje plats, minskade sina leveranser med nästan 0,9 TWh till 3,5 TWh biobränslen.

Hög årsmedeltemperatur

Årsmedeltemperaturen för Sverige var under 2020 den högsta som uppmätts sedan rikstäckande observationer inleddes omkring år 1860, enligt SMHI. Det är den viktigaste förklaringen till de minskade leveranserna av fasta biobränslen.

Ökad användning i industri

– En långsiktig trend som går åt andra hållet är en ökad efterfrågan på biobränslen från tillverkande industri. Det är en följd av att skattesubventioner på fossila bränslen avvecklades under flera års tid i kombination med investeringsstöd från Klimatklivet. Ett exempel är NCCs asfaltproduktion där pellets och bioolja har ersatt fossila bränslen i företagets alla 29 asfaltverk i Sverige. Det är troligen unikt i världen. Kunskap finns men det som saknas i många länder är en skatt på koldioxidutsläpp från fossila bränslen och investeringsstöd liknande Klimatklivet, säger Anders Haaker, chefredaktör på tidningen Bioenergi.

Om undersökningen

Undersökningen baseras på en enkät till leverantörer som redovisar uppgifter om den öppna handeln med biobränslen. Förutom den öppna handeln sker interna leveranser inom koncerner i skogsindustrin som inte redovisas i denna undersökning. Undersökningens resultat presenterades i Bioenergi nr 2-2021.

För ytterligare information kontakta: Anders Haaker, chefredaktör Bioenergi, 073-927 19 57, anders.haaker@bioenergitidningen.se