Bioenergin är det enda energislag som har ett heltäckande system för redovisning av hållbarhet, både beträffande miljöpåverkan och klimatnytta. Det regelverk som antagits av EU i förnybartdirektivet håller nu på att implementeras i Sverige.
EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.
– Skiftet från skattebefrielse till reduktionsplikt gav minskad användning av biodrivmedel 2019, enligt en rapport från Energimyndigheten. Det har gett ökad användning av fossila drivmedel och onödigt stora utsläpp av koldioxid från vägtrafiken. Nu måste kvoterna höjas, helst redan från årsskiftet, säger Svebios vd Gustav Melin.
– Sverige har fått rätt att fortsätta ge skattebefrielse för etanol, rapsdiesel och HVO som säljs i ren eller högblandad form. Men EU-kommissionens besked gäller bara ett år. Beskedet är bra, men illustrerar samtidigt grundläggande fel med den nuvarande ordningen. Det säger Gustav Melin, dvs i Svebio.
– Skatten strider mot de principer som gällt sedan 1991 att koldioxidskatt bara ska tas upp på fossila bränslen. Det är orimligt att den svenska regeringen och dess samarbetspartier böjer sig för EU-kommissionens diktat på det här viset. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, som en kommentar till dagens budget.
– Det är utmärkt att regeringen och samarbetspartierna ger besked om ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel ända fram till 2030, och dessutom kvotering av bioflygbränsle. Det ger en långsiktighet och stabilitet som vi länge efterlyst. Nivåerna kunde ha satts högre, men kontrollstationen 2022 ger en möjlighet att göra justeringar uppåt. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio.
– Ett konverteringsstöd för att bygga om bilar till etanol- och biogasdrift är bra, men otillräckligt för att åtgärda de stora utsläppen av koldioxid från de bensinbilar som redan rullar på våra vägar och de tusentals nya bensinbilar som säljs.
Svebio inleder ett samarbete med det statliga Litauiska företaget Baltpool och introducerar en digital handelsplats för fasta biobränslen, flis och pellets, i Sverige. Genom handelsplatsen blir det enklare för säljare och köpare av bränslen att mötas och göra affärer till standardiserade villkor.
Sverige får inte falla undan för EU-kommissionens krav på att vi ska införa skatt på förnybara biooljor. Vi måste i Sverige kunna bestämma hur vi vill använda den koldioxidskatt som vi haft ända sedan 1991 och som lett till kraftigt minskat beroende av importerad olja och 30 procent minskade utsläpp av växthusgaser.
Skog och åkermark ska i första hand användas för att producera biomassa som kan ersätta fossila bränslen, inte för att lagra kol. Produktion och användning av biomassan ger den största och säkraste klimatnyttan. När man värderar klimateffekten av att lagra in kol i skog och mark måste man ta hänsyn till hur åtgärderna påverkar möjligheterna att producera förnybara råvaror och förnybart bränsle.
Marknaden för pellets i Sverige ökade med 8,3 procent under 2019 jämfört med året innan. Ökningen motsvarande 155 622 ton pellets eller 0,7 TWh energi. Totalt användes drygt två miljoner ton pellets i Sverige motsvarande nästan 10 TWh energi under 2019.
Svebio har beviljats ny finansiering från Vinnova för att fortsätta arbetet med att ta fram kompletterande styrmedel för underlätta investeringar i ny svensk produktion av biodrivmedel. Syftet är att nå Sveriges klimatmål och klara transportbehoven till 2045, inklusive luft- och sjöfart.
