Gå direkt till innehåll

Ämnen: Ekonomi

  • ​Kraftvärmeinvesteringar för 27 miljarder - men få svenska leverantörer

    ​Kraftvärmeinvesteringar för 27 miljarder - men få svenska leverantörer

    Tidningen Bioenergi har gått igenom ett 30-tal stora kraftvärmeprojekt som genomförs i Sverige 2012 - 2016 och kartlagt vilka företag som svarat för de stora delarna i investeringarna: panna, turbin, generator, rökgasrening, rökgaskondensering, byggande och projektledning. Genomgången visar att företagen investerar 27 miljarder.

  • Fortums julklapp till stockholmarna - byter kol mot bioenergi i Värtan

    Fortum har beslutat att bygga ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeverk i Värtan i Stockholm och minska användningen av kol. Det handlar om en investering på 4,4 miljarder, och bygget startar 2013. - Det är en glädjande julklapp till stockholmarna, som kan minska sin klimatpåverkan, säger Gustav Melin i Svebio.

  • Rekordlåga priser på utsläppsrätterna i EU

    Utsläppsrätterna i EU:s handelssystem har sjunkit till en rekordlåg nivå - drygt 6 euro/ton CO2. Det innebär att systemet förlorat sin styrande effekt och att företag med stora utsläpp inte betalar för den miljöskada de orsakar. Svebios vd Gustav Melin kräver att politikerna i EU tar sitt ansvar och återskapar trovärdighet i systemet. Det kan ske genom att man inför ett prisgolv på 20 euro/ton.

  • Rekordökning för bioenergin + 21 TWh på två år

    Bioenergins andel av den svenska energiförsörjningen har ökat rekordartat de senaste två åren. Mellan 2008 och 2010 ökade tillförseln av biobränslen, inkl torv och avfall, med 21 TWh. Enbart mellan 2009 och 2010 var ökningen 14 TWh. Det är den snabbaste ökning som noterats mellan två år. Det framgår av Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos som presenterades 16 augusti.

  • Koldioxidskatt i hela EU öppnar för förnybar energi

    En minsta koldioxidskatt i alla EU:s medlemsländer. Det kan bli resultatet av ett förslag från EU-kommissionen om ändringar i EU:s energiskattedirektiv. Kommissionen vill att alla länder ska ha separata energiskatter och koldioxidskatter på miniminivåer, som stimulerar till energieffektivisering och reducerade utsläpp av koldioxid. Svebio välkomnar förslaget.

  • Regeringens recept duger inte för fossiloberoende fordonsflotta

    Regeringen vill att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Men de förslag som läggs i vårbudgeten är halvhjärtade och otillräckliga, enligt Svebio. Regeringen tar bort det reducerade förmånsvärdet för flexifuelbilar, och inför en skattebroms för inblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel. Inget besked ges om skattebefrielsen för biodrivmedel från 2013.

  • Rekordökning för bioenergi - motsvarar kärnkraften från Oskarshamn

    Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos har tillförseln av bioenergi ökat med 12 TWh mellan 2009 och 2010, från 127 TWh till 139 TWh. Det är den största ökning som någonsin noterats mellan två år. - Ökningen är enastående. Enbart ökningen motsvarar hela energiproduktionen vid Oskarshamns tre kärnkraftsreaktorer under förra året.

  • Här är Svebios rapport om att det lönar sig att tanka E85

    Svebio har gjort en beräkning som visar att det har lönat sig att tanka E85 för den som har en flexifuelbil. Beräkningen gäller åren 2005 - 2010. En normalbilist har tjänat 4 000 kr eller 43 öre/liter, enligt Svebios räkneexempel.

  • Gemensam elcertifikatsmarknad med Norge - hur påverkas biokraft och vindkraft?

    Den svenska regeringen har kommit överens med den norska regeringen om att införa ett gemensamt elcertifikatsystem. I Norge finns betydande potential att bygga ut mer vattenkraft. Vilken effekt får en gemensam marknad för elcertifikat på utbyggnaden av biokraft och vindkraft i Sverige? Den och andra frågor kommer att belysas på ett Svebio-seminarium på Tekniska Museet 13 januari.

  • Kärnkraftverk står stilla - men biokraften fungerar i kylan

    Biokraften producerar pålitligt el i vinterkylan vid drygt 150 anläggningar runtom i landet. Den förnybara och miljövänliga biokraften produceras mest under vinterhalvåret, då elbehovet är som störst, ofta nära konsumenterna. I Stockholmsregionen producerar t ex ett tiotal biokraftverk 1,5 TWh el, tillräckligt för att försörja hela Stockholms stad med hushållsel.

  • Svebio kritiserar alliansens förslag om broms på biodrivmedel

    - Alliansens förslag till styrmedel innebär att man begränsar utvecklingen av marknaden för biodrivmedel. Istället för att utnyttja den möjlighet som EU ger att öka låginblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel inför alliansen en onödig broms i form av en skattetröskel. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio i en kommentar till alliansens valplattform.

  • Prognosen visar: Bioenergin växer så det knakar

    Energimyndighetens kortsiktsprognos visar att bioenergin växer så det knakar i Sverige. Från 127 TWh 2009 till 137 TWh i år. Därmed står bioenergin för 32,1 procent av energianvändningen och är större än oljan. Enbart ökningen på ett motsvarar mer än elproduktionen från hela det nedlagda Barsebäcksverket eller fyra gånger vindkraftsproduktionen i Sverige.

  • Svensk teknik bakom Afrikas första biodieselbuss

    Svensk teknik bakom Afrikas första biodieselbuss

    Med hjälp av en buss från Scania och en biodieselprocessor från Ageratec i Norrköping kunde Rwanda Biodiesel Express starta den 26 mars i år. Bussen är den första i Afrika som drivs av biodiesel tillverkad av olja från oljeväxter och använd frityrolja. Projektet presenteras vid World Bioenergy 2010 av Jean Baptiste Nduwayezu, chef för Institute of Scientific and Technological Research (IRST).

  • Lågvattenmärke av Veckans Affärer om "skogsskövling" i Liberia

    "Skogsskövling" är rubriken över ett uppslag i senaste numret av Veckans Affärer. Men det handlar om att ta vara på uttjänta gummiträd för att ersätta kol i europeiska kraftverk. - Ett nytt lågvattenmärke för alarmjournalistiken kring bioenergi, säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar. Projektet kan istället ses som en modell för hur man tar vara på bioenergiresurser för att minska utsläppen.