EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.
Varje vardag fram till julafton får ni nu följa med på en intressant lucköppning i Svebios och bioenergins tecken.
Jag har ägnat några dagar åt att läsa taxonomi. Det gör säkert också många andra dessa dagar. Det här är nämligen ett EU-dokument som kan ställa till stor oreda i klimatpolitiken, inte minst för Sverige, och som vi nu måste reagera på för att stoppa de värsta galenskaperna.
Joe Bidens vinst i det amerikanska presidentvalet har fått många kommentatorer att dra slutsatser om en nytändning i USA:s klimatpolitik. Det kan naturligtvis inte bli värre än under Donald Trump men det finns också anledning att varna för alltför stora förhoppningar kring vad en Biden-administration förmår åstadkomma under de närmaste fyra åren.
Stockholms handelskammare har tagit fram en analys av elförsörjningen i huvudstaden, där man varnar för akut elbrist redan om något år och därefter ända fram till 2030. Den lokala elbristen under vissa tider av året beror delvis på problemet med att bygga nya kraftledningar.
– Skiftet från skattebefrielse till reduktionsplikt gav minskad användning av biodrivmedel 2019, enligt en rapport från Energimyndigheten. Det har gett ökad användning av fossila drivmedel och onödigt stora utsläpp av koldioxid från vägtrafiken. Nu måste kvoterna höjas, helst redan från årsskiftet, säger Svebios vd Gustav Melin.
– Sverige har fått rätt att fortsätta ge skattebefrielse för etanol, rapsdiesel och HVO som säljs i ren eller högblandad form. Men EU-kommissionens besked gäller bara ett år. Beskedet är bra, men illustrerar samtidigt grundläggande fel med den nuvarande ordningen. Det säger Gustav Melin, dvs i Svebio.
Den 1 juli publicerades en anmärkningsvärd artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Den meddelade i rubriken att avverkningarna i Europa ökat abrupt efter 2015 och den blev stort uppmärksammad ibland annat i the Guardian och i le Monde, tidningar som har stor trovärdighet bland miljövänner i Europa och globalt.
– Skatten strider mot de principer som gällt sedan 1991 att koldioxidskatt bara ska tas upp på fossila bränslen. Det är orimligt att den svenska regeringen och dess samarbetspartier böjer sig för EU-kommissionens diktat på det här viset. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, som en kommentar till dagens budget.
– Ett konverteringsstöd för att bygga om bilar till etanol- och biogasdrift är bra, men otillräckligt för att åtgärda de stora utsläppen av koldioxid från de bensinbilar som redan rullar på våra vägar och de tusentals nya bensinbilar som säljs.
Svebio inleder ett samarbete med det statliga Litauiska företaget Baltpool och introducerar en digital handelsplats för fasta biobränslen, flis och pellets, i Sverige. Genom handelsplatsen blir det enklare för säljare och köpare av bränslen att mötas och göra affärer till standardiserade villkor.
Sverige får inte falla undan för EU-kommissionens krav på att vi ska införa skatt på förnybara biooljor. Vi måste i Sverige kunna bestämma hur vi vill använda den koldioxidskatt som vi haft ända sedan 1991 och som lett till kraftigt minskat beroende av importerad olja och 30 procent minskade utsläpp av växthusgaser.
För att kunna genomföra EU-kommissionens förslag om coronakrispaket krävs det enighet mellan unionens 27 länder. Det är villkoret eftersom det handlar om finanspolitik och skatter, där medlemsländerna än så länge har egen exklusiv beslutanderätt.
För några årtionden sedan, efter de två oljekriserna 1973 och 1979, startade en omfattande debatt om Sveriges oljeberoende; 75 procent av all energianvändning i Sverige byggde då på importerad, dittills mycket billig olja. Samtidigt rasade debatten om kärnkraftens risker, och alla sökte efter det som då kallades ”alternativa energikällor”.
Skog och åkermark ska i första hand användas för att producera biomassa som kan ersätta fossila bränslen, inte för att lagra kol. Produktion och användning av biomassan ger den största och säkraste klimatnyttan. När man värderar klimateffekten av att lagra in kol i skog och mark måste man ta hänsyn till hur åtgärderna påverkar möjligheterna att producera förnybara råvaror och förnybart bränsle.
Rapsen börjar blomma denna vecka här i Sörmland, rekordtidigt. Övervintringen ser ut att ha varit perfekt, så det blir säkert en bra skörd, även om det finns gott om skadegörare – främst småkryp som är svåra att bekämpa.
Varje kväll tar vi i vår inre corona-exil en promenad på ungefär fyra kilometer i det sörmländska landskapet, som här mest består av odlade fält med en del åkerholmar och skogsbryn, och lite ängs- och betesmarker som gradvis håller på att växa igen. Ganska nära finns en näringsrik sjö, men vi ser den inte från vår promenadväg.
Marknaden för pellets i Sverige ökade med 8,3 procent under 2019 jämfört med året innan. Ökningen motsvarande 155 622 ton pellets eller 0,7 TWh energi. Totalt användes drygt två miljoner ton pellets i Sverige motsvarande nästan 10 TWh energi under 2019.
Svebio har beviljats ny finansiering från Vinnova för att fortsätta arbetet med att ta fram kompletterande styrmedel för underlätta investeringar i ny svensk produktion av biodrivmedel. Syftet är att nå Sveriges klimatmål och klara transportbehoven till 2045, inklusive luft- och sjöfart.
Det är ledningarna för de regionala trafikhuvudmännen som bestämmer vad vi ska ha för kollektivtrafik, vilka bussar som ska transportera oss i stadstrafiken och ute på landet. Sverige har kommit mycket långt när det gäller att använda fossilfria drivmedel i bussarna i kollektivtrafiken.
